Varm choklad!

På vinterpromenad i Båstad

Sitter i soffan med en varm pläd runt mig. Har kollat på House ( han är rätt knäpp, men kul) och druckit varm choklad.  Jag äter för mycket choklad och har nu även snöat in på Oatly´s chokalddryck (på havre, finns inte som eko dock...) jag toppar med lite grädde och Mums vad gott det är. Det söta, varma gör att jag klarar kylan och den mörka årstiden bättre. Det är kallt ute! Men sååå vackert. Vi trivs bättre och bättre här i Båstad. Det är som en liten alpby med vitpudrade åsen som ligger som en trygg sköld bakom. Det lyser vackert i alla husen när det är mörkt ute. Väldigt speciellt landskap...och havet precis intill. Mmm...ser fram emot att våren kommer. Blir spännande att möta den här i Båstad.

1 mars är min mans kontor klart här i grannhuset. Därifrån kan vi se havet :). Jag kommer också ha en arbetsplats där. Det är även där jag kommer ta emot för ayurveda coaching till en början. Det är ett stort plus för vår familj att vi kommer bo och jobba så nära. Linn ska inte in på förskola på länge utan vi kommer pussla ihop det med våra arbetstider. Jag kommer bara börja i väldigt liten skala. Men lusten börjar komma till att börja jobba lite smått. :)

Skriver mer i morgon för nu är det snart sängdags. Puss på nosen!

Veckan som gått...

Redan lördag! Det är kallt ute och här i nya lägenheten är det visserligen varmt men ganska torr luft. El-element och värmepump är väl inte den skönaste uppvärmningen. Inte den mest miljövänliga heller. Men nu får vi "gilla läget" då vi hyr och göra det bästa av saken. Även tacka för att vi slipper frysa. Vi har sänkt temperaturen lite, på med raggisar och kofta. Dricka mycket kokt varmt vatten för att ge fukt till Vatan som ökar i kroppen av torr luft. Syptom kan vara torr hud, sköra slemhinnor i näsan ( för min del) torrt hår och lite irriterade luftrör....det kittlar och river lite i halsen. Så har du också uppmärksammat lite sådant, är det säkert kylan och den torra luften som är orsaken. Det torkar ut den redan torra Vata doshan som behöver fukt, värme och tyngd. Härliga oljor till kroppen och ansiktet, inpackningar till håret (prova med olivolja eller kokosolja, tvättas ur genom att applicera schampo i torrt hår och därefter tillsätta vatten), som sagt drick kokt vatten under hela dagen. Ät rikligt av bra fett. Smör, Ghee, grädde, kokosolja, olivolja (kallpressad) avocado mm. Undvik solrosolja, alla typer av margariner och matoljor. Hmmm..där gled det in lite ayurveda tips.
Veckan som gått var det ju ja. Den har varit bra och ganska händelserik. Vi har känt oss lite "nere" sen vi kom hit. Vi trivs egentligen bra men det har varit något vi inte riktigt kunnat sätta fingret på. Genom min bästa vän fick vi kontakt med en kvinna som är "superduper" duktig på att rensa hus. Inte fysiskt utan på energinivå. Så hon gjorde en rensning av vårt boende på distans och vi kände en märkbar skillnad. En tyngd försvann. Jag märkte det redan innan jag visste att hon var klar. Spännande, spännande! Vad mycket som kan hända när vi jobbar på energinivå. En lätthet spred sig i kroppen och hela lilla huset. Märkligt kan tyckas för en del men för mig självklart och ganska oladdat. Glad att vi tog steget för nu förstår jag att min ledsamhet inte bara varit min dessa veckor. Inte bara hängt ihop med omställningen att flytta.
Igår hade jag besök av en kompis och hennes dotter. Fredags brunch hemma hos oss och sedan hemmagjorda semlor som Annica hade med. Mys!
Idag har vi varit i Helsingborg och fixat lite smått. Har fortfarande lite saker som ska skänkas och slängas kvar i huset. Det skapar stress att ha massor av onödiga saker. Jag skulle inte sakna något av det som är kvar i källaren. Min man och jag har haft mycket diskussioner om detta då han tidigare varit en samlare. Nu märker han också hur skönt det är att rensa och inte ha en massa "bra att ha saker". Vilket jag kände mig lättad och glad över att han själv lagt märke till. Jag behövde inte känna mig som Mia Skäringer i en scen från Solsidan när hon förtvivlat försöker övertyga Felix Herngren om att det är dags att slänga sina gamla skolböcker. :))
Vi hann också med lunch på favvo-stället Chateau Foret med söta lillebror och hans vackra flickvän. Dom hade weekend i Helsingborg (bor i Värnamo). Imorgon kommer dom hit och kollar hur vi bor. Så roligt att ses.

Jag, min käre bror och Linn

Vi har även hunnit med 1 års kalas hos Linns kompis Jacob. Wow! snart fyller Linn också 1 år. Det känns stort. Så roligt att se henne på kalas vår lilla tjej. Fruktsallad var inte hennes grej men grädde är ju gott. Och mammas bröst är ju alltid med vilket är praktiskt.
Ett uppdaterande inlägg! Läget är alltså bra. Vi trivs bättre och bättre. Det är kul saker på gång. Som alltid när jag låter känslorna komma ut är det något som öppnar sig därinne. Som en blomma som slår ut. Kreativitet som pockar på. Men om jag inte möter det jobbiga, vågar se på det som triggar....då står jag där och stampar. Ältar och fastnar! Det är slut på det. Nu vill jag framåt och vara stark i mitt. Framåt behöver ju inte innebära en fulltecknad kalender. Det innebär för mig en glad känsla i kroppen, lätthet och glädje. Att se möjligheter!
Have a nice weekend! Varm kram söta ni!

Sårbarhet

Idag skrev Camilla Åkesson om sårbarhet på Facebook. Hon skrev att den är vacker. Jag instämmer. Den är vacker, naken, stark och sann. Jag har känt mig otroligt sårbar dessa dagar. Det är privat. Men samtidigt vill jag dela. Var går gränsen mellan att vara privat och inte när man bloggar? Skulle jag välja att vara helt privat skulle jag sluta att blogga. Ibland känns det konstigt att jag faktiskt inte vet vilka ni är som läser. En del men inte alla. Men det är ett val jag gör. Någonstans känns det viktigt. Därför fortsätter jag. Så länge det ger mig någonting och förhoppningsvis även ger något till mina läsare så fortsätter jag.Jag blir glad när ni skriver kommentarer. När mina ord berört.
Sårbarhet var det ja. Känner mig sårbar och lite ledsen efter flytten. Vi lämnade något vi tyckte om men samtidigt har det varit klart och tydligt att vi ska till Båstad. Klart och tydligt att vi skulle sälja huset. Men var sak har sin tid. I fredags var jag och Linn i Ramlösa en sväng. Ett så gott som tomt hus. Det kändes sorgligt att gå in i vårt gamla hem. Det var ju Linns första hem. Jag tillät mig vara ledsen och också att känna tacksamhet för det som varit. Samt en ovisshet inför vad som komma skall. Helsingborg har varit hemma i över tio år och kommer alltid vara ett slags hemma. Det finns många "hemma" platser som berört och som doftar alldeles speciellt. Helsingborg doftar kaffe från Zoegas :)
Helgen har varit lugn med pyssel här hemma. Det hade varit skönt om Björn kunde varit ledig ett par dagar så vi hunnit i ordning här. Men vardagen tar vid. Jag känner mig lite ensam. Lite sårbar.
Kan inte säga att jag är mer ensam här än i Ramlösa. Men det blir påtagligt nu på nytt ställe. Ensam är ju fel ord med min lilla dotter. För samtidigt har jag aldrig känt mig mer behövd och älskad och aldrig älskat så heller. Men jag är förändrad. Är en ny människa efter att ha fött barn. Ulrika är  -mamma Ulrika nu. En ny roll som ska integreras i mitt liv. Så när jag läste Camillas ord om sårbarhet klingade det an inom mig. Det är vackert att vara sårbar. Vackert att gråta och vackert att låta allt ha sin gång. Jag hittar nya små vrån i mitt inre. Smärta som inte var läkt men också otroligt med kraft.

På havspromenad i Båstad

När jag tillåter tårarna komma, känslorna att sippra ut......Då blir jag helare och mer i balans. Då förstår jag. Jag vill framåt och vet att det kostar på att bryta trygga mönster. Men belöningen är mer space, mer närvaro och lättare att andas.

Vi ska skapa något nytt här. Vår lilla familj ska bygga upp en tillvaro här i lilla alpliknande byn Båstad. Som min vän Erika skrev - Låt det ta tid. Ja! Jag kan inte fejka. Det här var mer känslosamt än jag trott. Jag lär mig för varje dag. När det är öde stränder, nakna grenar och öppet hav. När byn är lugn och stilla. När "alla andra" är på jobbet. När jag ser in i min dotters ögon - Då finns inte utrymme för att fly eller låtsas. När det mötet hittar hela vägen fram till hjärtat som det gjorde idag. Då sprids en varm känsla i mitt inre. Då vet jag.....att varje resa börjar med ett litet steg. Vi är på en ny resa och jag är glad att dela den med er.

Tankar vid köksbordet.

Jag är trött. Tror att det är en reaktion på allt. Husförsäljning som tagit hela hösten, att leta boende, katten....Nu har allt löst sig. Nu är vi här och det känns bättre än väntat. Hemma på något sätt. Nu kan jag pusta ut och i det kommer också mycket känslor. Mycket att hinna ifatt.
Behöver tid att reflektera. Jag ska ge mig mer space. Vila med Linn istället för att hinna med något annat just då. Sänka kraven - för visst har jag krav på mig. Som jag själv skapar. Jämför omedvetet med hur andra gör och har det med sina bebisar. Ser uppdateringar på Facebook om kurser, retreat och annat folk ska på. "Jag borde kanske"..... Det är när "det där" surret börjar påverka som det är dags att dra i bromsen. Lyssna inåt. Vad är mitt? Vad är andras? Varför "triggas" jag av vissa saker? Vad ligger hos mig? Det är när jag börjar ställa frågor som det händer saker. Då kommer jag fram till vad som är sant för mig. Vad som är viktigt för mig.
Jag vet ju det egentligen. Men så kommer jag ur balans, blir stressad, äter för mycket choklad och en och annan kopp kaffe. Sover för lite. Då behöver jag bestämma mig. För att ta ansvar och bestämma över mitt eget liv. Kliva fram och inte bakåt. Ta den plats jag ska göra i mitt eget liv. Inte stiga åt sidan. Vara i min kraft. Ah! befriande. Det är ju då allt blir enkelt. To be in my being. 
Då vet jag ju varför jag fortfarande ammar Linn mycket. Låter henne sova nära. Bär henne i sjalen. Kommer dra ut på mammaledigheten för att jag inte vill lämna bort henne på förskola ännu. När jag känner hennes knubbiga armar om min hals, ser hennes tindrande blå, förväntansfulla blick och soliga leende är det värt ALLT. Trötthet, brist på egentid, värk i ryggen av bärande. Att kasta i sig maten, ha koll på klockan för att hålla "någotsånär rutiner". Jag får så ofta höra av särskilt något äldre kvinnor -Ta vara på den här tiden när dom är små. Ja! Det ger mig kraft att göra mina val. Ur hjärtat. Det är inte alltid enkelt att gå en annan väg än "massan".  Jag ifrågasätts, känner mig annorlunda och får verkligen rannsaka mina val. Det är nog lite därför jag känner mig så befriad att ha lämnat Småland och Värnamo. För där kunde jag verkligen känna mig annorlunda. Här i Skåne är jag mer "hemma". Fri! Frihet är ett så viktigt ord för mig. Att få skapa ett liv som jag vill ha det. Inte som det "passar sig". Utan ur val som är äkta, som är ur kärlek. Men ibland blir jag ledsen och känner mig lite vilsen. Då är jag extra tacksam över mina nära och likasinnade vänner och min man. Hos dom kan jag ventilera och hämta kraft....för att gå MIN väg.
Nu har bonusdottern Amanda kommit och sitter med Linn och lyssnar på barnsånger. Vi ska snart på promenad. Andas lite havsluft! Det behöver jag idag.
KRAM!

På plats i Båstad

I lördags gick flyttlasset från Ramlösa till Båstad. Björn hade hjälp av vår vän Pieter och oj vad snabba dom var. Jag och Linn åkte i förväg till Båstad. Hon tyckte nog det var lite konstigt när dom bar ut alla möbler. Ville att jag skulle bära henne hela tiden. Så det kändes lugnast att åka iväg. Hon blev glad när vi klev in i lägenheten här i Båstad. Jag blev också glad!

Glad mor och dotter!

 Vi hade ju redan en del saker här så hon pekade ivrigt och sa "Da" när hon fick se sina saker. Så kom flyttlasset och för varje pryl som bars in växte vårt nya hem fram mer och mer. Alla möbler passade perfekt och till och med bättre. På kvällen blev det hämtmat (thai), tända ljus, Ramlösa och rödvin till mannen vid köksbordet. Vi satt och kände in nya platsen och konstaterade att det här blir kanon bra.
I söndags var vi i Helsingborg för att träffa köparen av vårt lilla hus. Vi skulle även hämta upp lite mer saker som vi inte fått med. Det kändes konstigt att gå in i huset. Hemmet var borta! Nu var det bara ett tomt hus. Från den ena dagen till den andra. Ingen katt, inte våra saker, och inte vi. Jag gick runt och tackade i varje rum. För jag är verkligen enormt tacksam för tiden i Ramlösa och allt vi erfarit genom att bo där. Ett ställe att landa på. Att bli hel på. För ja, jo jag känner mig hel nu. Jag tar med mig mycket lärdomar och samtidigt lämnar jag en del jag inte vill ha med. Reser lättare nu känns det som.

På strandpromenad.

Nu bor vi alltså här i Båstad. Det känns nytt och bra. Lugnt och underbart att se havet så snart vi går ut. Har även haft besök av Oscar ( yngste bonusson på 17 år) två dgr i sträck. Det är nytt för oss att kunna träffas sådär spontant i vardagen. Mycket värdefullt. :) Vi kom nyss hem från en promenad jag och Linn. Har besökt nytt BVC, ICA affären och Life butiken. Det är något speciellt att komma till en ny plats och upptäcka allt nytt. Även ICA butiken blir spännande. Fanns en del ekologiskt men det blir nog även att beställa från Mossagården för att få tillräckligt med eko grönsaker. Finns kanske bönder med eko odlingar  häromkring....det har jag inte hunnit undersöka ännu.

Lite trött är jag allt. För det är en omställning att flytta. Att starta på nytt någonstans. Det får ta sin tid! Behöver hinna ifatt allt med mig själv. Hmm...lät konstigt...men förstår ni hur jag menar? Det har bara snurrat på och jag behöver landa in och känna in. Vara närvarande i varje steg och varje andetag. Vi käkade lunch på Sand idag med vackraste utsikten över sanddynor och horisont i grått januari ljus. Tog te framför kaminen och kände en skön trötthet och behov av att slappna av. "Ta ett besök på kallbadhuset med bastu" föreslog min man. Jaa..det ska jag göra så snart jag kan. Bastu, ett dopp i utomhos poolen (väntar med dopp i havet) och bara relaxa ett par timmar. Det behöver jag! Jag blir så mycket mer harmonisk när jag är i harmoni med allt som händer. Det är vi nog alla! När vi inte låter stressen ta över, tankarna att snurra. Utan går inåt, neråt i kroppen, till fötterna, kontakten med jorden. Yogaaaa! Åh, längtar. Ska yoga hos Karin i februari. Kanske finns det mer yoga här i Båstad?

Ja! Nu är vi alltså Båstad bor. Dagarna är lite längre och det går mot vår. Yes!

Älskade katt!

Det kom en räddande ängel i sista minut! Häromkvällen bestämde vi att kontakta veterinären. Jag var ledsen och låg och pratade med högre makter på kvällen. Bad även Felix och kalla på sin nye ägare om han ville ha någon. Jag tror verkligen att det finns så mycket mer än det vi ser här med våra fysiska ögon.
På morgonen låg det ett mail i inboxen från vår coach Karin att hon hittat en ny ägare till Felix. Wow!!! Inte nog med det, ett annat mail väntade på kvällen och en familj från Sölvesborg var intresserade av att ta hand om honom. Snacka om att det är meningen att Felix ska vara kvar här på jorden ett tag till.
Så ikväll har vi haft besök av ett par från Malmö som ville träffa honom. Dom bestämde att ta med honom. Det var jobbigt att ta adjö! Snyft! Packade ned matskålar, kattmat, av maskningsmedel och annat. Felix var lugn och det underlättade. Nya ägarna kändes seriösa och kärleksfulla. Han kommer få det bra! Detta känns såklart så mycket bättre än att åka till veterinären med honom. Men när dörren stängdes blev det så tomt här. En saknad! Vi har haft honom i 7 år. Älskade Felix, tack för denna tiden. Tack för du velat bo hos oss och varit en del i vår familj. Jag önskar dig nu ett nytt hem, nya jaktmarker och god kattmat.
På lördag går vårt flyttlass. Mycket förändringar. Så det gäller att sova ordentligt, äta bra och andas lugnt med djupa andetag. Igår fick jag healing av Chris och det kändes som vanligt skönt. Jag blev påmind igen om att vara i mig själv. Lita på mig själv. Han är en kraftfull man och ger suveräna behandlingar och vägledning.
Det var allt för idag.

Belive in miracels

På andra sidan åsen....

Idag körde jag och Linn själva till Båstad. Björn hade hyrt en lastbil och körde våra ute möbler till ett förråd vi hyrt i trakten. Idag kände jag mig lite splittrad. Huset i Ramlösa töms allt mer. Det är rörigt och smutsigt när vi springer ut och in. Katten tittar konstigt på oss och jag får dåligt samvete när jag ser på honom. Vi har inte fått ett endaste napp på önskan om nytt hem till honom. Det smärta att behöva fatta beslutet att avliva honom. Känns egoistiskt. Jag googlade på ämnet igår och det finns ju många åsikter om att "ta sig rätten" att avsluta ett djurs liv. Men som någon skrev - Har man levt med ett djur många år är det inget enkel beslut att fatta. Det är inte något man bara gör så där på en kafferast. Det är många andra utvägar som prövats först. Vi har även kontaktat Tassebo men utan resultat. Vet någon vart man kan vända sig med en katt som man inte längre kan ha kvar , så snälla hör av er. Sen finns det en annan sida av det hela. Hur vet jag att Felix får det bra i ett nytt hem.  Vi kan ju inte bara lämna honom till vem som helst. (menar inte "vem som helst" ur ett dömande perspektiv.... jag menar "vem som helst" utan att känna till vem den ägaren är...) Pust...detta gör att jag inte riktigt kan glädjas åt det positiva vi är i. Men vi har ett ansvar som djurägare och det är bara att göra sitt bästa i den situation man är. Det är ju inte helt enkelt att veta exakt hur ens livssituation ser ut 20 år framåt när man tar sig an ett djur.....Jag hoppas fortfarande att någon vill ha Felix.
I alla fall begav vi oss till Båstad jag och Linn. Det var när vi körde in i Båstad och jag stannade till vid Knut Jöns (konditori) som det hände. Vi klev ur bilen och jag hörde tystnaden. Kunde ana havet där bakom takåsarna. Känna doften. Åsen låg skyddande i bakgrunden och det kändes tryggt och hemma på något sätt. En by, vid havet, med dom bekvämligheter vi behöver och en magisk natur runt omkring. Sommarhalvåret är det ju en helt annan puls här. Då kan man dricka rosé och titta på kändisar om man har lust. Men lugnet finns alltid nära till hands. Havet, vyerna, italienska vägen som slingrar sig uppåt. Kör man ett par mil ligger pärlan Torekov och väntar med sina små fiskestugor. Jag tycker landskapet påminner en del om Sollérdalen på Mallorca ( en plats jag förälskat mig i). Nu är ju allt grått ute. Men vi går mot ljusare tider och för var dag händer saker i naturen. Här på denna vackra plats ska vi bo. Jag känner en pirrande känsla i mitt inre. En Ja känsla! Det är en del att ta tag i innan allt faller på plats. Så är det med livet och flytta är en process med många känslor att möta.
Men jag känner redan att vi kommer trivas här. Det ska bli spännande att utforska omgivningarna. Underbart att möta våren vid havet. Andas havsluft varje dag. Gå till fina kall badhuset och basta.  Kanske även ett dopp i havet?! Vinterbadat har jag inte provat tidigare. Sen har jag min yngste bonusson här. Han är 17 år och går på tennsigymnasiet. Han är en superduktig tennsisspelare och vart passar då bättre att bo än i tennisens mecka?! Mmmmm...och Yogavita finns här så nu ska jag äntligen få yoga hos Karin. Undrar hur det blir att bo här på andra sidan åsen? Vid havet? Igår hade vi besök av min kusin och hennes dotter Malin 17 år. Malin hade sagt att på väg hit att det kommer passa Ulrika att bo i Båstad. Hon är ingen storstadsmänniska. Det stämmer bra! Visst kan jag gilla storstan och behöver den också emellanåt. Men jag bor gärna där lugnet finns. Så kan jag åka till stan när jag behöver fylla på med lite mer aktivitet.
Nu vaknar Linn i bärsjalen så dags att avsluta inlägget. Ute faller mörkret och min mage börjar kurra.
Há en mysig södagskväll.

Flytten har börjat!

Egentligen skulle stora flyttlasset gått idag. Men då vi har kvar huset ett par veckor till så kom vi fram till att det var bättre att flytta lite i taget. Så i helgen har vi fyllt bilen med lådor och kört upp till Båstad ett par vändor. På så vis hinner vi packa upp allt eftersom. Passar mig bra! Gillar inte när det blir för mycket och rörigt. Då kommer min Vata ur balans och då blir jag ofokuserad och får inre stress. Mina ayurveda kunskaper är en så bra vägledning för mig. Jag lever inte strikt ayurvediskt....vad det nu är. Ayurveda betyder kunskap om livet och är en "livskonst" kan man säga. The way of living wisely. Det finns inga måsten eller förbud. Men genom att förstå grunden i de olika doshorna (Vata, Pitta, Kapha) har jag ett redskap att ta till för guidning i livet. Jag vet vad jag ska göra när jag kommer ur balans. En förändring ökar alltid Vata doshan i oss. Även om det är en positiv förändring vi genomgår. Vata styrs av luftelementet och för alltså in lätthet och rörlighet. Detta kan det bli för mycket av - särskilt om man redan har mycket Vata i sin grundkonstitution. Har det dessutom varit vinter stormar som nu så ökar det ännu mer. Fullmåne på det ( som det är med kulmen på måndag) och Vatan ökar ännu mer. Jag känner jag av en rastlöshet, lätt irritation, lite svårt att somna och trög mage. Lätt Vata obalans. Hur balanserar jag det då? Värme, sömn, lugn och ro och grundande varm mat. Kokt varmt vatten och värmande örtte. Jag vill också lägga till - att få uttrycka mina känslor. Det är något jag lärt mig att göra. Det är som en tryckventil. Blir det för mycket känslor som jag inte uttryckt mår jag piss. När jag får ventilera, kanske gråta en skvätt eller blir riktigt förbannad, då lättar det. Då ser jag klarare och känner mig så mycket lugnare. När jag blir förstådd mår jag bra. Att förstå mig själv är ju viktigast men det är en tillgång när jag kan uttrycka mig och även få min mans förståelse. Det betyder inte att han behöver tycka som jag. Men då förstår han varför jag reagerar på ett visst vis. Så blev det med vår flytt. Han jagade på och ville att vi skulle flytta i helgen. För mig gick det för fort och jag märkte att jag tappade bort mig i det hela. Så jag drog i handbromsen vilket resulterade i att vi båda sänkte tempot och flytten känns enklare. Han har mycket Pitta och går gärna fort och målmedvetet fram. Han klarar det bättre än jag. När jag kan se våra olikheter och fårstå varför vi reagerar så olika (utifrån ett ayurvediskt perspektiv) blir relationen enklare och mer dynamisk.

Jag blir glad varje gång jag skriver om ayurvedan. Det är med stor glädje jag börjar ta emot för konsultationer framåt februari. Jag kommer även uppdatera min hemsida med nya kontaktuppgifter och aktuell info. 

Nytt, nytt! Vår lägenhet är så fin och allt är helt nygjort. Vilken lyx att få flytta in i något där ingen tidigare bott. Jo hästar har bott där tidigare för det är ett ombyggt stall vi bor i. :)

Här är vårt blivande vardagsrum. Jag återkommer med bild när det är inrett.

  

Nu är det snart dags för sängen. Imorgon blir det Båstad igen. Hemma?! Just nu är hemma där vi är. Jag, Björn och Linn. Vi håller på att skapa ett helt nytt hem och det känns väldigt inspirerande. Som ett oskrivet blad. Vad ska vi fylla det med? Jag börjar med kärlek.

Kram på er!

Blåsig start!

2012 är här! Det känns öppet, positivt, nytt och förväntansfullt. Vår nyårsafton blev supermysig härhemma. Enkel och avslappnad, god mat och många skratt med Linn. Min mens kom tillbaka helt oväntat på nyårsafton. Har "sluppit" den sedan jag blev gravid. Men nu nästan exakt 9 mån efter Linns födelse ville den komma tillbaka. Jag ammar henne fortfarande mycket men mensen kan ju komma ändå. Var bara inte beredd på det! Kändes konstigt på något vis. Nu är det som vanligt. Kroppen börjar bli som vanligt igen efter att ha åstadkommit ett mirakel. Tyvärr åkte jag även på migrän. Jag har haft mycket problem med migrän i samband med mens. Hela graviditeten och fram till nu har migränen i princip varit som borta. Men nu kom den. Usch så trist det är att bli liggande flera dagar. Björn fick vara hemma från jobbet och ta hand om Linn. Så nu ska jag prata med Chris, min helaer om hur vi kan behandla detta. För så vill jag inte ha det vid varje mens. Nää - det har varit så skönt att slippa. Idag är jag hur som helst rätt pigg igen. Vi har börjat packa och var idag på IKEA för inköp av nya soffor. Den gamla blev inte bra i nya lägenheten så den finns nu på Blocket. Blir alltid lite kluven när jag shoppar på IKEA. Vill helst handla ekologiskt och genomtänkt. Men ibland blir det bra med IKEA. Ibland får pengarna styra. Vi valde beige Ektorps soffor och dom kommer bli jättefina i det stora härliga rummet med bjälkar i taket. Bilder kommer.... Jag kompenserar med något annat. Jag gör mitt bästa utifrån min situation. Men oftast är mina val aktiva. Jaaa...nästan alltid. Ibland kan det bli ett aktivt val att handla på IKEA. Ibland på Blocket. Ibland behålla det gamla. Ibland handla hög kvalité. Gärna handla ekologiskt....Vissa saker gör jag inte avkall på men jag blir mer och mer ödmjuk mot mig själv. Förenklar när jag behöver. Min mammaroll har ändrat mig lite här. Jag har lagt vissa "principer" på hyllan och sett att dom faktiskt begränsar mer än dom tillför. Be Happy - heter mitt företag och det står för så mycket av det jag vill förmedla. När jag är lycklig och glad då sprider jag det till världen och det är vad vår kära planet behöver mest av allt - KÄRLEK. När vi är harmoniska och mår bra då gör vi kloka val. Då vill vi ta hand om oss själva och vår kära jord. Mmmm.....2012! Vad har du får tankar om det nya året?
Det har fått en blåsig start med stormen Emil. Det gamla blåser bort och ger plats för det nya spirande vackra. Sköt om dig....och hålla tummarna snälla ni att någon hör av sig och vill ha vår katt. Vi har satt upp massor av lappar och kollat med vänner och bekanta. Nu önskar vi!!!