onsdag 24 oktober 2012

Nästa steg....


Jag har funderat ett tag på att "pausa" den här bloggen. Idag har någonting fått mig att komma till beslut - det är dags för nästa steg.
Jag bloggar för min egen skull och för att jag gillar grejen med att "skriva" av mig i vetskapen om att mina tankar och funderingar delas. Ibland får jag feedback och då är det extra kul. Jag tycker om att dela utflyktsmål, boktips, recept och annat som förgyllt min dag. Ibland är det djupare inlägg och ganska så personliga. Det har blivit ett sätt för mig att ventilera och ofta komma fram till saker medan jag skriver. Jag tänker på bloggen och vad jag vill dela med er under dagen. Men det känns inte så påfyllande längre. Det är dags att ta nästa steg.
Släppa fram det kreativa inom mig på ett nytt sätt. Föreläsningar, inspirationskvällar, samtal, livsstilscoaching och kanske en bok. Det finns många former att välja mellan.
Jag kommer sakna mitt skrivande här! Det vet jag. Kanske återupptar jag bloggandet längre fram....
Men just nu är jag trött på "denna form" för att dela mina tankar. Det handlar nog en del om att jag vill ha mer direkt kontakt med människor. Vet att en del vänner läser här och på så sätt känner en delaktighet i mitt liv. Det är ju givetvis en av tankarna med bloggen samt att jag delar bilder och är personlig. Så tack för ni läser! Men det blir för mycket envägs kommunikation för mig. Det känns stort för mig att jag kommit fram till detta. För det innebär att jag välkomnar in något nytt i mitt liv. Gemenskap, kärlek, oändliga möjligheter, glädje, lycka.
Jag behöver kanske ta detta steget för att komma vidare med Be Happy. Eller är det bara på rent personligt plan det är viktigt. Jag vet inte och tillåter det att vara så.

Så jag tar steget! Hoppar och vågar fast jag inte vet vart det leder.

Massor av varma kramar till er och ni är alltid välkomna att skicka ett mail på: ulrika@behappy.se


Adios

söndag 21 oktober 2012

Rawfood inspiration, yoga och söndagskväll....

Idag har vi varit i Ängelholm på hälsomässa. Det var en liten mässa som hölls på stadsbiblioteket. Vi lyssnade ett stund på Jessica Christensson som pratade om rawfood. Vi fick även provsmaka en del bla en suveränt god bovetegröt. Det är kul med rawfood! Jag har inte riktigt gått igång på det eftersom jag gillar lagad mat och dessutom inte tål vissa nötter. Inom ayurvedan ser man lite annorlunda på det där med råa grönsaker. Där ser vi inte bara till näringen utan även på kvalitén och matens dosha påverkan. Som en person med mycket Vata blir det lite tufft att äta rawfood vintertid. Men jag gillar att prova, mixa och plocka russinen ur kakan. Jag tror ingen mattrend är bra om vi lever slaviskt efter det. Det finns så många dimensioner av mat. Känslor, minnen, dofter, gemenskap! Hur som helst fick vi inspiration att prova mer rawfood. Särskilt gröna drinkar som ju verkar super för hälsan. Men då är det en förutsättning att investera i en BRA mixer. Det duger inte med en mixerstav där. Rolls roycen verkar vara en Vitamix 5200. Svindyra men superbra vad jag förstått. Men hittade just den på AMAZON där den verkar väldigt prisvärd. Kan det stämma?
Vi har kört fast med matinspirationen här hemma. Blir mycket kyckling, kalkon och lax. Massor av grönsaker också men ändå. Med en liten i hushållet vill jag servera det bästa tänkbara. Närodlat, ekologiskt och fyllt av prana. Det behöver vara enkelt för att fungera i vardagen. Men det går inte att fuska. Det kräver en hel del eget ansvar även här, fantasi och planering. Vi lägger mycket pengar på ekologisk mat. Det är en självklarhet för oss att investera i vår hälsa. Tänker man långsiktigt blir det heller inte så mycket dyrare. Jag har beställt ett par böcker av Erika Palmcrantz och ska se vad vi kan krydda vårt hemmakök med :) Härligt med ny matinspiration! Någon 100% "rawfoodare" tror jag inte min grej. Möjligtvis att det blir mer av den varan på Mallorca. I varmt klimat känns det mer rätt för kroppen. Balans!
Jag ska börja yogakurs hos Jessica i veckan. Det blir i Ängelholm och hon undervisar i Bodyriver Yoga. Vet inte exakt vad det är för yoga men det blir säkert bra. Jag BEHÖVER yoga sååå. Jag behöver även lite egentid och miljöombyte.
Efter mässan tog vi en tur till Höganäs och deras snygga Magasin 36 som nu även utökats med fin saluhall och restaurang. Åk dit! Läcker miljö i gamla stenkärls fabriken, kul butiker och god mat. Perfekt för en söndags utflykt.
Nu är det snart Solsidan och mys i soffan. Min man åker till Kina i mitten av veckan och är borta 9 dagar. Vi har aldrig varit ifrån varandra så länge och han har definitivt inte vart ifrån Linn särskilt många nätter tidigare. Vi är båda spända på detta och det känns som en utmaning. Vi har inte vår familj här och ännu inte så mycket vänner. Vi ska få en del besök jag och Linn så vi håller oss säkert sysselsatta. Det blir bra för hans företag då han har en nära samarbetspartner i Kina och måste göra denna resan. Men som sagt blandade känslor.....
Önskar er en bra vecka!

lördag 20 oktober 2012

Mina val....

Ibland känner jag mig lite annorlunda i mina val. Jag har i många år valt vägar som inte överensstämt helt med den "normala" mallen...vad den nu innebär? Det började nog redan i min hemstad - Värnamo. Jag hade en längtan bort från staden ganska tidigt. Kan inte riktigt säga vad den längtan berodde på. Men den hängde säkert ihop med en känsla av att inte höra till. Inte så att jag inte hade vänner. Snarare väldigt många, både nära och bekanta. Men det fanns ett tomrum och en instängd känsla med granskogen och alla förväntningar om att hitta ett "bra" jobb, en partner och sedan barn. Jag visste inte då att jag ville annorlunda. Jag gjorde en hel del försök till att finna min plats i tillvaron. Men så började kroppen tala sitt språk, eksem, ångest....jag började söka nya vägar. Hela tiden har jag haft min Lotta. Som varit som en syster och min själsfrände. Vi gick healingkurs i Villstad om än inte samtidigt. Jag började sälja Marja Entrich biologiska hudvårds produkter och träffade fantastiskt mycket trevliga och spännande människor. Där hittade jag min passion för GRÖN livsstil. Lärde mig massor och gick massor av kurser. Bla en kurs i Hawaiiansk massage som var viktig för mig. Jag bröt så småningom upp ett förhållande och en förlovning där vi kommit så långt som att vi tittat på kyrka för bröllop. Tack gode Gud att du hindrade detta. Tack för att mina reaktioner varit så kraftiga att jag förstått och vågat ta nödvändiga steg. 
Jag bröt upp och något år senare mötte jag min nuvarande man. Efter ca 1 år "utvandrade" vi till Skåne och jag hade hittat en plats som betyder mycket för mig. Här var det öppnare, både geografiskt och rent personligt. Jag kände mig mer "hemma" och träffade många likasinnade. Nu låter det kanske som att jag känt mig som ett UFO i Småland ;). Det är inte helt sant. Jag har många fina människor i mitt hjärta från alla år där. Läser någon av er här så tror jag ni känner i hjärtat vad ni betyder för mig.
Det här handlar om mig och mina val. Om att våga följa mitt hjärta.
Men dom där valen har fortsatt....Jag är styvmor till 4 barn, haft svårt att bli gravid och inte valt IVF. ( inte direkt val men ändå inte enligt "mallen") Drivit egna företag som varit nog så kreativa och baserats på god vilja men inte alltid burit frukt. Inte ekonomisk frukt i alla fall. Snarast kostat mig en massa pengar, tårar och tandgnissel. Men ändå! kära ni  ångrar jag inte att jag vågat följa mina drömmar och jag kommer fortsätta göra det. Men förhoppningsvis något klokare och med en massa erfarenhet i bagaget.
Varför skriver jag allt det här?! Jag vet inte riktigt...kanske för att jag känner ett vemod inom mig. Kanske för att jag känner mig lite ensam i mina val. Jag är hemma med Linn som är 18 månader, i startgroparna med mitt företag men med allt för lite tid att skapa. Familjen bor inte här och inte heller våra närmsta vänner. Vet ni!!! Det är mina val/ våra val. Men inte sagt att det alltid är enkelt. Klart jag har mina stunder när jag tänker att det hade ju varit enkelt om jag velat jobba på ICA, skola in Linn på ett kommunalt dagis vid 1 års ålder och bott kvar i Småland. Men det är inte det jag vill. Vill tydliggöra att det inte är något fel i att jobba på ICA och skola in 1 åringar. Vill nog mest skriva av mig och lyfta tanken att det inte nödvändigtvis är enkelt att välja annorlunda. Men däremot är det befriande, fyller mig stundtals med en inre styrka och klarhet som kan bära mig hur långt som helst. Att vandra sin egen väg är ett MÅSTE för mig. När vi var i Palma den där månaden hände det något och jag kände mig mer levande än jag gjort någon gång tidigare. Här fann jag mitt lilla universum. Så klart är universum oändligt och också väldigt unikt för var och en av oss. 
Jag ville bara dela detta.
KÄRLEK!



tisdag 16 oktober 2012

Det finns bara en väg.....

Det finns bara en väg och det är framåt! Visst kan vi lära av historien och visst behöver vi läka våra sår. Känn, acceptera och släpp! Enkelt? Ja faktiskt. Bara vi lärt oss hur.....När vi känner är alla känslor tillåtna. Sorg, ilska, hat, skratt, glädje. Här tillåter vi oss att reagera och kanske agera. När det är klart vilket bör går ganska snabbt (om vi nu inte pratar om djup sorg eller sjukdom som kan yttra sig på annat sätt och då kan det behövas mer hjälp) Acceptera - här ser vi det med neutrala ögon. Det är som det är. Jag känner det jag gör...men det är dags att gå vidare. Släpp! eller släpp in - nya möjligheter, frihet, kärlek eller vad du nu önskar. Detta är inte någon utarbetad modell jag jobbar efter utan ett sätt att förhålla sig till livet som jag gillar och som hjälpt mig många gånger. I motgångar och besvikelser.

Som ni förstått är jag lite depp på vädret och till viss del Båstad. Alltså är jag i känslan. Kan vara så att jag varit i den känslan lite för länge sedan Palma. Men så är det! Men jag/ vi agerar genom att planera att bo i Palma en längre period. Just nu kan vi inte flytta så då accepterar vi och i det släpper vi in känslan av förväntan, planerar hur vi vill ha det och skapar en tillvaro här som är så bra den kan bli. Jag har verkligen haft lite jobbigt att använda detta förhållningssätt i just denna frågan. Fastnar lite i den grå vardagen och tappar inspirationen. Men plötsligt ikväll kände jag det så tydligt. Det finns bara framåt -Vamos!
Nuet då? Ja det är ju det enda vi har och det som kommer leda oss framåt. Är vi tillfreds i nuet då skapar vi de bästa förutsättningar för en framtid vi önskar. Sedan kan ju saker komma emellan...men då har vi i alla fall haft kul under tiden är min inställning. Då blir det kanske ännu bättre än vi trodde från början. Det här är en balansgång jag vet. Saker kan hända. Men jag vill ändå tro att vår inställning till livet alltid gör det lättare oavsett vilka prövningar vi utsätts för.
2012 verkar vara året där det inte går att dölja längre. Inte går att förneka eller hålla tillbaka sig själv. Nu är allt möjligt! Det blåser omkring oss och mycket är tufft men samtidigt händer det mycket positivt på vår jord.
Va rädd om dig och VÅGA ÄLSKA FULLT UT.

Du är vacker!


torsdag 11 oktober 2012

Äntligen sooool!

Humöret höjdes sådär trippel mycket av denna soliga vackra höstdag. Äntligen kom inspirationen och lusten. I dom där dalarna är det inte alltid så ljust och lättsamt men när men väl varit där så är det oftast med lättare bagage man klättrar vidare. Igår sprack min ballong. Det var en liten händelse som gjorde att jag gick in i oro och plötsligt kom dom förlösande tårarna. Jag kunde inte hejda gråten som ville fram. Efteråt kändes det lättare att andas. När jag var ute på gården började jag prata med en granne och upptäckte plötsligt hur trevlig hon var. Som att min förlösande gråt öppnade upp för mer glädje. Förstår du hur jag menar? Som att jag i gråten lämnade tungsinthet och glädjen som finns där fick lättare att komma fram.
Idag skiner solen! Älskade sol. Blå himmel och färgsprakande löv...då är hösten som bäst.
Jag har bakat bananmuffins och chokladkakor med solrosfrön. Lotta, Leia och Tilde kommer snart på besök. Barnen har studiedag. Linn sover och laddar för en eftermiddag med bus.
Vi ska först käka middag. Kalkonkorvstroganoff och ris...barnmat :) Sedan blir det nog lekplatsen och fika. Vill ju ut i solen!
Jag tänker ganska mycket och ibland för mycket. När jag utgår från hjärtat blir det lättare och mer flow i tillvaron. När jag tömmer mig på tidigare dramer och antaganden blir det enklare att leva. Ibland känns det som att jag sitter fast och tycker det bara är samma, samma. Jag vill sååå mycket med Be Happy men tiden räcker inte till riktigt när jag är hemma med Linn. Det är OK! Det händer saker ändå. Jag vet det. Jag lägger nu en plattform för någon väldigt bra. Dels ger jag min dotter en trygg och bra tillvaro. Den kan vara ganska enformig ibland men i det blir hon trygg och utvecklas. För henne är det jättekul att hjälpa mig att plocka ut tvätt ur torktumlaren eller diska. Vi har mycket vardags pysslande här hemma. Jag kan inte följa lusten helt och sitta vid datorn och skriva så fort inspirationen kommer. Så är det just nu. Men jag hinner känna in hur jag vill att mitt Be Happy ska vara. Jag formar i tanken och får insikter. Det är en så kort period som barnen är små. Jag vill vara nära. Men jag behöver också mitt egen space. Det är det där jag pusslar med i mina funderingar. Hur jag ska få till det på bästa sättet.

Há en fin dag!

tisdag 9 oktober 2012

Hoppsan!

En hel vecka sedan jag skrev på bloggen. Inspirationen är inte på topp i regnet och blåsten. Så är det bara. Tycker inte alls det är så himla kul med höst och blir bara lite små irriterad av att höra något kläm käckt om att tända några ljus, baka en äppelpaj, hoppa i löven och sticka nya raggsockor. Förlåt alla som älskar höst och vinter, förlåt alla som har det svårt och slåss med sjukdom och annat. Det är inte för att förminska någon annan jag skriver detta. Det är bara för min egen skull. Det handlar inte heller om att klaga och gnissla tänder pga av trist väder. Jag kan också tycka hösten är vacker....Men lite väl lång. Skulle jag fylla den med äppelkaka skulle jag nog rulla fram ;) Nej min tendens till nedstämdhet är bara ett naket konstaterande av att jag känner mig mer levande och avslappnad vid varmare breddgrader. That´s it! Min utmaning och min resa. Mycket har kommit upp och ställts på sin spets sedan vi kom hem från Palma. Vad vill jag med mitt liv? Vad vill vi med vårt liv? Möjligheterna är oändliga! Intuitionen säger sitt och förnuftet något annat. Vem vill jag lyssna på? På tal om att lyssna var jag på föreläsning i söndags med Björn Lindeman. En man som gått från livet som framgångsrik affärsman till att bryta helt med den tillvaron och leva 17 år som munk. Jag hade inga som helst förväntningar på denna föreläsning men den var kanon bra och mycket påfyllande. Lite som en lååång meditation. Hans sätt att framföra sitt budskap om att stilla sig och låta sitt inre få mer space var inte nytt i sig men mycket äkta. Det berörde mig verkligen. Du kan lyssna på hans sommarprogram här.
Nu sitter jag och jobbar på kontoret i Båstad. Här blåser det friska vindar och i natt vaknade vi av att det haglade. Dagen igår var väldans trevlig med besök i Ljunghusen hos våra vänner fam Skogberth/Jönsson. Härligt att kunna umgås mitt i vardagen. Lotta jobbar i deras företag och kan planera arbetstiden ganska fritt. Björn skulle jobba i Malmö igår. Jag, Lotta och Linn käkade lunch hemma hos dom och sedan tog vi en promenad för att möta upp flickorna i skolan. Leia och Tilde blev så glada av att Linn mötte i skolan och visade stolt upp henne för sina kompisar. Linn var i sitt esse och fick all uppmärksamhet. Björn och Klas kom hem när dom jobbat klart och vi avslutade dagen med ett glas champagne för att fira deras bröllopsdag och sedan en god middag. Vi körde hem på kvällen igen. En bra måndag helt i min smak. Goda vänner är en rikedom.
Det blir ett vardagligt inlägg idag. Jag ville bara säga Hej och att allt är OK. Sköt om er därute! KRAM




måndag 1 oktober 2012

Lite ayurveda.....

Sjutton var svårt det är att få till vardagen så att det finns utrymme för att både vara mamma, fru, kokerska, städerska, älskarinna (jaa till samma man:), egen företagare, väninna, dotter mm. Inte så att jag är stressad för vi har ett ganska lugnt tempo. Men ändå blir det någon slags press i det. Kanske av att vilja mer än det finns utrymme till.
Jag skriver på föredrag jag ska hålla i höst. Blir så påmind om att skapa balans för att fungera optimalt. Om svagheter och styrkor i personligheten. Svagheterna utifrån ett ayurvediskt perspektiv uppstår egentligen utav att ens doshor kommer i obalans. Vad innebär det? Jo om tex som i mitt fall Vata är dominerande så är jag i balans kreativ, flexibel, upprymd, entusiastisk men hamnar min Vata i obalans tenderar jag att bli splittrad, orolig, rastlös (ler...se förra inlägget), frusen. Varje dosha (Vata, Pitta, Kapha) har sina unika styrkor och svagheter. Lär vi känna oss själva utifrån ayurvedan har vi även möjlighet att skapa balans genom enkla livsstils förändringar. Detta kan ju vara en utmaning i sig men ger snabb effekt. Ayurvedan är lite som att inte se skogen för alla träden. Det är så självklara och uppenbara saker att en del har svårt att ta till sig att det kan vara så enkelt. Vi vill gärna lämpa över ansvaret på någon annan. Få mediciner, dom rätta svaren, en special kost att följa osv. Här handlar det istället om att förstå sig själv och hur ens val påverka hälsan och välbefinnandet. Lägger vi oss inte förrän tolv på kvällarna kommer det på sikt att påverka oss negativt. Äter vi kall mat hela vintern så blir vi mer frusna och trötta. Dricker vi kaffe för att hålla ångan uppe för att hinna med allt kommer vi på påverka matsmältningen i negativ riktning (halsbränna, diarré, hudproblem). Små förändringar kan göra STOR skillnad. Börjar vi sedan att förstå doshorna och våra olikheter i famliljen, på arbetsplatsen och i skolan då blir det riktigt intressant.
Mer ayurveda en annan dag.
Må väl i regnet!