Vemod....

Jag har sålt vår vita shabby chic skänk. Vi köpte den i Danmark för ett par år sedan och jag tycker mycket om den. Velade lite över att lägga ut på Blocket men kom fram till att jag vill ha 4000 kr för den och annars behåller jag den. Men så nappade en tjej och idag skulle den hämtas.
Jag är inte fäst vid saker så skänken i sig var inte så svårt att släppa. Men mitt i torkandet av den vällde tårarna fram. Ett sådant där vemod som bara säger -puff och så kommer tårarna. Det försvann nästan lika snabbt som det kom. Men på något vis stod den där skänken för något gammalt som vi nu håller på att lämna helt bakom oss.

När vi stänger en dörr så öppnas en annan...

Vi köpte den till lilla korsvirkeshuset i Ramlösa. Ett hus vi la mycket omsorg och renovering på. Det huset sålde vi för 1,5 år sedan och det var då vi flyttade till Båstad. Så vad symboliserade då den där skänken för mig?
Ett lugn och ett vilande tror jag...en slags väntan som vi fyllde med tända ljus, blommor och matlagning. Vandring i vackra Ramlösa parken och till Råå. Fika, baka och mysa i soffan. På sommaren hängde vi på vår fina terass och njöt av lugnet i Ramlösa. Vi längtade efter att bli tre och åren gick. Jag hann både att starta och avveckla Be Happy butik/webshop under de där åren. Björns barn gick från ganska små till i princip vuxna ( vad det nu innebär;)) och till slut blev det faktiskt så att vi blev tre. Linn föddes 2011 och en helt ny fas i livet väntade. Mmm... tror det var en blandning av allt det där jag kände idag.
Städningen fortsatte med att vika ihop små täcken och jag inser hur snabbt tiden går. Det är inte någon liten bebis vi har längre utan en tjej på över 14 kg. Vad hände med dom där 3520 grammen? Bebislukten och det såsiga amningslugnet? Jag vill inte tillbaka. Det vill man nog inte som förälder för varje ålder är ju som bäst på sitt sätt. Det är nya sidor och glädjeämnen att upptäcka varje dag hos sitt barn. Inte bara med sitt barn utan med hela livet. Förändring är det enda som består. Det går inte att hålla fast något. Inte ens en möbel! Var sak har sin tid..... ord jag ofta återkommer till.
Det var skönt att få gråta en skvätt för mig själv. Lätta på trycket och kunna ta emot nytt. Idag blev det 4000 kr på köksbordet istället för en vit skänk. Inte helt fel med tanke på alla kostnader en flytt innebär. Dessutom var det ett jättegulligt par med bebis i magen som köpte den. Kändes bra att den hamnar i ett nytt kärleksfullt hem.

Nya äventyr väntar!

Nu ska jag packa ihop oss för en liten mini semester i Helsingborg - sundets pärla. Imorgon väntar Danmark och vi hoppas på sol.
Sköt om er!