Jag är så himla besviken så jag har alldeles ont i magen. Det är världsligt....Det viktigaste har jag - min dotter, man och familj. Detta har med vår pågående flyttkarusell att göra. Vi hade ett boende på gång...igen. Som klippt och skuret för oss. Allt kändes så superbra!!! Förväntan var stor och vi bodde redan där i tankarna...Jag skrev inget här för jag ville inte att något skulle störa. Ville liksom att denna lilla pärla skulle få putsas klart i lugn och ro.
Det är inte definitivt. Vi vet imorgon. Men icke troligt att önskan slår in. Jag förbereder mig för att inte bli allför besviken. Visst är det trixigt med att affirmera och tro på något......verkligen vilja. Samtidigt som man inte vill bli bitter och tycka synd om sig själv. Hyresvärden hade hyrt ut till någon annan..mitt framför ögonen på oss. Vi stod där med lååång näsa och slokande öron. Kändes som VÅRT hem och så kan vi inte göra någonting mer än att hoppas han ska ändra sig.
Just ikväll tycker jag synd om mig själv, om oss. För att detta suger energi! För att det är jobbigt att vara på väg till något nytt och så -plask ändras förutsättningarna... igen. Som sagt det är världsligt och inget jag ska vältra mig i. Bara pysa ut lite...här på bloggen....kanske sover jag lite bättre då.
Det finns så oändligt mycket att rikta tacksamhetens blickar mot.
Imorgon är det Lucia och jag har inte ens något glitter hemma. Inga saffransbullar heller. Men det kan vi ju fixa imorgon.
Då i vårt mörka hus...stiger med tända ljus....Sankta Lucia...Sankta Lucia...
Kram på er och kram på mig själv. Nu ska jag krypa ned bredvid mina älsklingar och slicka av besvikelsen på mina lejontassar. Som sagt Miracels DO happen!
5 kommentarer:
du har iallafall din söta familj, det är ditt hjärtas hem :-)
besvikelser är en del av livet...
kram från en med bara ett halvt hjärthem men ett helt fysiskt hem som börjar bli för litet med alla Hampus uppfinningar
PS allt löser sig snart
Nej vad tråkigt, förstår din besvikelse..man känner sig verkligen snuvad när man är så nära och så dras det undan bara sådär.
Men kanske är det så att det väntar något ännu bättre bakom kröken, håller tummarna för er att ni snart hittar hem.
Håller tummarna för er!
Blir det inte denna lilla pärla så får vi hoppas att det snart dyker upp nåt bättre.
Önskar dig och din familj en mysig Lucia, en God Jul och Ett Gott Nytt År!
// Erika i Luleå
Håller tummarna!
Blir det inte får du tänka på att det beror på att det totalt perfekta boendet bara väntar på att ramla över er:)
Kram Susanne
Tråkigt. :-( Jag tycker det är svårt att lita människor. Det som sägs ena dagen är glömt nästa.
/Håkan
Skicka en kommentar