Blixtrar och dunder!

Vi har haft oväder på ön! Åska och efterlängtat regn. Det bröt loss natten till måndagen och jag vaknade av blixtrar som lös upp sovrummet. Jag var själv hemma med Linn men åskan känner jag ingen rädsla för. Respekt men inte så att jag blir rädd. Fast skönt att ha en liten varm tjej under lakanet att krypa intill....

Måndagen bjöd på moln, regn och åska......

Måndagen gick åt att befinna sig i väntans tider igen. Det verkar vara ett tema för oss här på ön....att vänta.....främst på internet. Carlos (installatören) kom som utlovat mån förmiddag men något var fel på ingående kablar....(eller vad sjutton det var). Han kom, åkte, ringde ett antal ggr under dagen och sista besöket var kl över 21 på kvällen. Stackars grabb vilka långa arbetsdagar! Hur som helst fick vi INTE igång nätet och det verkar dröja en vecka till. Jaha! Då är det bara att gilla läget. Jag fick ändra coachingtid med en klient för jag ringer via Skype eller IP-telefon när jag coachar och då behövs internet samt helst lugn och ro. Ett café känns inte som bästa stället då....

Så nu är vi på kära El Perrito och surfar. Just nu är Björn på lekplatsen med Linn och jag jobbar. Om en stund byter vi. Det funkar! bara man inte försöker ha någon form av kontroll eller förutfattade meningar. Här är det acceptans, tillit och flexibilitet som är bra egenskaper att ha tillgång till. Med en Café con Leche, skön musik och Santa Catalina utanför kan jag ha det betydligt sämre ;) Jag njuter!

Mitt kontor för stunden!

Björn är tillbaka från Österrike,  jag och Linn har tillbringat vårt första dygn på ön själva och det har gått bra. Jag känner mig trygg här men ser fram emot att ha mer socialt nätverk. Sådant tar sin tid...jag vet....

Jag har en bok som heter Djurens Språk som jag brukar slå i om jag möter ett djur, drömmer om ett eller på något annat vis tänker mycket på ett särskilt djur. Igår blev snigel det djur som dök upp. Log när jag läste: "Ta det lugnt och allt ordnar sig. Min gåva till dig är att känna förtröstan inför livet" Yes, I Know...men en påminnelse är alltid bra.

El Peritto är lite av en samlingsplats för svenskar boende på ön. Här kan man som jag gör just nu sitta och lyssna på samtal, få information och kontakter. Det är just det här jag sett fram emot. Sitta och blogga och skriva på café i Palma. Nu är jag här och sitter med datorn framför mig. Solen är tillbaka ute och regnet har gett välbehövligt syre åt tillvaron. 

Efter min lilla formsvacka i söndags känner jag att något släppt. Livet är en ständig resa! Det är up´s and down´s. Det är inte hur vi har det utan hur vi tar det som gäller. Sant!

..........Liten paus i skrivandet för pratstund med en trevlig familj här på caféet som bott på Mallorca i över 10 år. Dom hade en liten kille i Linns ålder. Nu har jag fått en hel del tips om livet här som jag inte hade för en halvtimme sedan. Se där ja! Det har sina fördelar att sitta på stan och jobba. 

Nu har förmiddagen övergått till lunch och här är fullt med människor. Svenska, spanska, engelska....språken blandas i luften. Jag trivs! Det är upplyftande och uppfriskande på alla sätt med nya intryck. Ute skiner solen och värmen är tillbaka.

Jag trivs med vårt "nya" liv.

Önskar dig en fin dag - kram!

Morgonens smoothie: hallon, banan, cacaonibs, mandlar, kokosolja, kardemumma och vatten. Mixa och frukosten  är klar!