Kalas och lite annat.....

Måndagmorgon och alla har just gett sig iväg hemifrån. Björn ska lämna Linn på Zunray och sedan Oscar i Santa Ponsa för tennisträning. Jag har just tänt rökelse och spelar Melody Gardot. 
Efter en dusch och stadig frukost med bovetegröt och ägg sitter jag nu vid köksbordet och ska påbörja veckans arbete. Det är mer utmanande för mig att jobba hemifrån än att sitta på ett café och jobba. Härhemma distraherar så mycket...en tvätt som ska hängas upp, lunch som ska förberedas och annat smått och gott. Det är heller inte så många intryck att inspireras av med att gå från sängen till köksbordet.  Å andra sidan har vi ett ljust och trivsamt hem  med stora fönster som släpper in gott om ljus. Jag klagar inte! Jag ska prova att ha måndagen som en "jobba" hemifrån förmiddag en ganska skön start på veckan. Men jag längtar efter ett mysig arbetsplats med likasinnade. Vi får se vad framtiden har i beredskap ;)

Idag jobbar jag hemifrån!

Igår var jag och Linn på barnkalas på Zunray innergården. Solen sken och det var härligt vårväder så vi kunde vara utomhus. En blandning av spanska, engelska och tyska genomsyrade atmosfären. Barn och föräldrar minglade runt och två tjejer höll i lekaktiviteter för barnen. Ett välorganiserat kalas som föll mig i smaken med en tanke bakom allt utan att det blir för mycket.

När vi stod där på gården i solskenet och sjöng för Mimmi 3 år blev det till att sjunga i 3 omgångar - spanska, engelska, mallorcinsk. Jag blir påfylld av den internationella känslan men den väcker också tankar om tillhörighet. Spanska språket talas snabbt och som sagt här är det även mallorcinsk att ta hänsyn till. Ska jag någonsin lära mig detta språk flytande och kunna uttrycka mig spontant och äkta? I vissa situationer kan jag tycka det är svårt nog att uttrycka mig på engelska. Men det är också detta jag längtat efter - att utmana mig själv med språk. Få lära mig något nytt och våga gå utanför bekvämlighetszonen. Vill känna mig helt bekväm med engelskan och även på sikt med spanskan. Men som sagt i vissa situationer blir det så tydligt att vi är nya här. Jag tror det är enklare för Linn med att ta till sig och vara öppen för språket. Hon är ju i mångt och mycket ett oskrivet blad och för henne är det bara ett sätt att kommunicera. 
Jag tänker vidare på det här och snuddar vid tanken att det även är skönt och öppnande att inte kunna språket. Då skärps ju andra sinnen och jag tar in gester och ansiktsuttryck mer.  Jag får umgås med människor genom leenden och blickar av samförstånd. Det är också förenande på något sätt känner jag  nu när jag skriver. Ja! livet är spännande. 

Nu tonar vi in oss på en skön vecka med fokus på nya möjligheter. Vänta inte med det där du vill uppnå och ta för dig av livets goda - det är till för dig.
Besos från Palma!

Finisar!