onsdag 21 december 2011

Inget är som väntans tider....

Sitter här vid köksbordet, i myskläder.....ute är det ett tunt lager snö som håller på att töa bort. Jag har en kopp kaffe med grädde och en surdegsmacka med gräddost på bredvid mig. Jag har slarvat med vad jag äter....eller har jag bara ätit vad jag haft lust till?! Kan ändå känna längtan till nytt år och nya rutiner. Inte som ett löfte...utan för att jag vill. För att nytt år är oskrivet blad och då känns det bra att fylla med rena, vackra, bra saker helt enkelt. Kanske med lite mindre kaffe, lite mindre choklad, mer promenader och jaaa....vad jag nu önskar och vill. För min skull...inte för att vara duktig eller begränsa mig själv. Just to Be Happy!
Väntans tider....Mmmm..för ett år sedan hade jag stor mage och Linn låg därinne. Känns som evigeheter sedan och ändå så nära. Hon har väl alltid funnits?!  Så känns det. Älskade Linn. Min lycka, min skatt, mitt skratt. Bliss. Ord är överflödiga.
Vi väntar på ett postivt samtal. Sedan ska vi skåla!!! Jag ska snart berätta.Det är något i väntan....spänning, uppgivenhet, förväntan, otålighet, hopp. Att inte kunna påverka...bara vänta. Som på jultomten. Han kommer först den 24 december. Det är bara att gilla läget för alla våra små. Vänta, vänta, vänta. Som vuxen har man ju slutat vänta på tomten. Insett att han är ju bara pappa som gått för att köpa tidningen. Ändå händer något där i maggropen den 24 december. Allt stannar upp, traditioner upprepas och en del bryts. Men gemensamt för oss alla är nog minnen från barndomsjular blandat med förhoppningar om den perfekta julen. Med snö, sina kära, julgran, doft av goda julmaten, stillhet. Långpromenader i knarrande snö, mys framför öppna brasan och långa dagar i soffhörnet med en god bok. Alla har det inte så. Ensamheten känns nog aldrig så stark som när "alla" andra tycks ha varandra. Det finns även en ensamhet i att vara där mitt i sorlet, bland släkten och ändå känna sig ensam. För ro, frid och stillhet startar i oss själva. På ett plan är vi alla ett. Andas, fyll hjärtat med kärlek och sprid över världen.

tänd ett ljus och låt det brinna
låt aldrig hoppet försvinna det är mörkt nu
men det blir ljusare igen

Tänd ett ljus för allt du tror på
för den här planeten vi bor på
tänd ett ljus för jordens barn

2 kommentarer:

annalina sa...

Vill önska dig en skön och fridefull jul tack för du delar med dig av fina ord som blir till inspiration..... LINA

Nina sa...

Så nyfiken jag blir, vad kan det va? Försöker gissa hmm.. i varje fall så skålar jag med er ifall ni får ett positivt besked (håller tummarna)

Och javisst är våra barn en otrolig lycka, dom är den största gåvan man kan få.