Många timmar vid datorn....

Jag är otroligt nöjd med att jag fixar min nya hemsida själv. Sedan söndagens inlägg har det blivit många timmar vid datorn. Känslan när det faktiskt funkar och blir bra...det där jag knappt trodde jag skulle fixa själv är mycket tillfredsställande.
Upplägget är klart och jag håller på med texter. Det kommer ta lite tid men i kväll kan jag förhoppningsvis gå ut med nya länken.
Igår var jag i ett "skrivarflow" men idag är det något segare. Fullmånen häll mig vaken ganska sent och alla timmar vid datorn känns av.
Det händer så mycket spännande och bra saker just nu. Jag förstår att arbetet vi lägger på personlig utveckling alltid är  sååå mycket värt det. Det kan vara motigt ibland och mönster upprepas....det hör liksom till. Men håller vi bara visionen klar och tror på oss själva blir det bra.
Alla är vi unika. Ingen kan göra exakt samma grej som någon annan. När vi vilar i den vetskapen och tittar inåt istället för utåt hittar vi otroliga skatter som bara väntar på att delas. Vi behöver också använda viljekraft emellanåt. Motstånd är inte alltid detsamma som att vi ska välja en annan väg. Det kan vara lärdom i det.

Det hade varit så lätt för mig i söndags att bara säga NEJ det här med Wordpress blir för krångligt. Men jag gav mig den på att i alla fall undersöka alla möjligheter att fixa det själv. Det gick vägen! Jag kommer få ta hjälp med ompekning av www.behappy.se men det andra klarade jag själv. Hurra!

Hasta la vista!

Trägen vinner!!!

Bara en färgglad bild för inspiration. Det stora blocket är mitt och det lilla Linns. Vi köpte dom i Esporles igår. Jag tycker det är så vackert med trollsländor och turkost dras jag just nu till.....

Alltså det här med bloggar och hemsidor är ju alldeles ljuvligt när det funkar och ser ut som man vill. Just nu har jag fått en idé som jag försöker förverkliga. Jag vill göra om upplägget på bloggen..... Den ska bli mer som en hemsida med olika menyer....Jag har en hemsida nu men jag vill kunna förändra och styra själv. Som det är idag måste jag ta in experthjälp för att få till det som jag önskar. Just nu finns inte dom pengarna i mitt företag... men det vore ju sjutton om det inte skulle funka ändå....tänker jag.
Envishet och motivation brukar räcka en bra bit. Men när jag väl sitter där med Wordpress och försöker lägga upp menyer och annat så blir det inte som jag vill. Jag fattar inte hur jag ska göra och då blir jag bara trött på det. Jag bad bonussonen om hjälp men han lyckades inte heller klura ut hur jag skulle göra. Men jag har bestämt mig för att det ska funka. Jag får sitta en timme då och då för att verkligen sätta mig in i det hela. Trots att det tekniska "suger" och jag bara vill skapa det jag är bra på.
Men nu har jag grundat med en härlig söndag. Promenad till San Agustin för att möta upp Victor, en kaffe och så hängde han på till stranden. Turisterna börjar komma och söndagen är ju även spanjorernas dag för beachen. Men det märks ändå att det bara är i början av säsongen. Det blev bara någon timme på stranden och sen gick vi hem igen.

Den där blonda tjejen känner jag igen!!! Syns gör hon ju med sitt ljusa hår. 

Nu har Björn varit ute och sprungit och sedan körde vi yoga och plankor. Linn tycker det är superkul när vi rullar ut mattorna för ett pass. Men när jag står där i plankposition....koncentrerad på andningen babblar hon på för fullt och säger något som jag i den stunden bara brast i gapskratt utav. Bara börja om igen med tidtagaruret....:)

En matbild får vi till denna söndag. Linn var hungrig efter stranden och fick hemmagjorda köttbullar på eko nötfärs, min gräddsås och zuccinispaghetti....mmm....lingon med så klart.

Det är en vacker kväll och medelhavet är alldeles mörkblått i solen. Det vore lätt att sitta kvar på terassen istället men nu har jag förflyttat mig till kontoret och ska ge Wordpress någon timme. Håll tummarna..... för i mina tankar blir det såååå bra med nya looken på bloggen. Hoppas jag fixar det. Får peppa mig själv inför denna uppgift.
You go girl :)

En otroligt påfyllande dag i bergen.....

Jag klev upp ganska tidigt i morse med Linn. Gick ut på terassen och tog några djupa andetag. Solig dag som väntade! Ändå infann sig inte någon sprudlande energi för mig. Efter frukosten blev jag så trött!!! som att jag gått in i en vägg och stod där och stampade. Lever jag fullt ut mina drömmar?

Mycket har blivit bättre än jag trott med flytten och vissa bitar har inte blivit som jag trott. Vi trivs i lägenheten men pratar emellanåt om andra alternativ. Mer grönt! Mer natur! Mer trädgård!
Jag vet ju att när jag hamnar i trötthet som beror på mentala blockeringar kan jag så lätt plocka bort den och förändra mitt sinnestillstånd. MEN ibland är det skitsvårt att veta hur!!! Plötsligt blev jag såå arg för en grej härhemma och sen blev jag ledsen....därefter lugn och betydligt piggare.

Skir grönska blandas med bergens mörkare nyanser. Jag är kär i denna by!

Som tur var gjorde vi det vi planerat för lördagen....tog en tur till Esporles. Denna underbara lilla by bara 15 km från Palma....kör mot Valdemossa och följ skyltarna mot Esporles och La Granja. Det är bra väg och på bara en kvart-tjugo minuter befinner du dig mitt bland Tramontana bergen. På lördagar är det marknad i byn, den är inte stor men du hittar ljuvlig ost, honung, korv, blommor, vin, grönsaker och det du behöver för lördagens middag.

Vackra keramikskålar i regnbågens färger. Några små fick följa med hem.....

Nyfiken liten vill känna på blommorna....

Denna varma försommardag med 24 grader och sol var bylivet i full gång. På torget finns flera trevliga caféer och barer. Vi valde ett där vi hittade ett ledigt bord med både sol och skugga. Beställde in pa amb oli, öl, rosado (rosé) och pasta bolognese till Linn.

Pa amb oli i all sin enkelhet smakade mycket gott i solen.

Vi njuter av dagen och bylivet!

Där någonstans blev jag alldeles lycklig och flera polletter trillade ned hos både mig och Björn. Vi blev påminda om varför vi flyttat hit och vad vi vill ha mer utav i livet. Vi kommer inte flytta till bergen på heltid men kanske att vi kan finna ett litet hus att hyra för helgerna och kombinera med ett enklare boende i stan. Det bästa av två världar! Det börjar med en tanke.....det ena föder det andra. Jag VET att vi kan få allt vi önskar...behöver bara ständigt påminna mig om det. Så lätt att falla tillbaka i begränsningar, rädslor, tyngd, antaganden, anpassanden....men nej tack. Jag går inte dit.

Tack Esporles! Tack bergen för denna underbara lördag :)

Linn somnade i vagnen och då passade vi på att svalka oss i skuggan med varsin "cana". 

Vacker trappa får mig att tänka på att vi måste ta första steget..... och sedan steg för steg för att komma dit vi vill...

Det syns inte på bilden men under dessa citronträd och grönska sitter två damer i skuggan. SÅ underbart! Tänk att sitta där och skriva sin bok. :)

Stor kram från mig som just nu äter popcorn poppade i kokosolja och till det ett glas ekologisk cava...muy bueno.

Inspelningsdag!

En låååång och händelserik dag är slut. Idag har det varit inspelningsdag för reklamfilmen jag ska vara med i. Jag mötte upp en kille vid bensinmacken i Marratxi redan sju i morse. Det var en fin morgon och solen började just stiga men ännu var det svalt ute.
För mig är ju hela denna världen men inspelning ny. En hel massa folk in action och då fick jag veta att det ändå var få mot vad en produktion kan innehålla. "Byråfolk", uppdragsgivare, kamera/ljussättnings människor, aktörerna, smink, kläder osv. Mycket intressant att fått vara med denna dag och se hur allt kring en reklamfilm går till. Hur varje liten pusselbit är viktig för helheten.
Det har varit en hel del väntam, jag har frusit och särskilt nu i kväll när vi filmade utomhus. Ännu är dom varma sommarkvällarna inte här så detta var en typisk svensk midsommarkväll ;) Brrrr...
Dagen har varit väldigt kul dag och jag har lärt mig mycket nytt. Fått vara flexibel och varit tvungen att stiga ur bekvämlighetszonen. Nästa reklamfilm jag ser kommer vara med helt nya ögon när jag nu fått en inblick i allt jobb som ligger bakom.
Uppdragsgivaren är IKEA Finland och jag lovar länka till filmen så snart den är klar.
Vid halv nio landade jag här hemma. Trött och hungrig! Trots att det bjudits på god mat hela dagen. Jag ska dricka en kopp te nu och sedan blir det sängen. Orkar inte skriva så mycket mer ikväll. Jag bjuder på lite bilder så länge.

En ny dag gryr....

Att börja dagen med pedikyr kan man ju stå ut med....

Vila mellan tagningar!

Dessa töser höll oss mätta under dagen. Jätegod lunch!

Här ska det filmas....

Hola!

Smakar gott med lunch i vårsolen.

Dagen börjar gå mot sitt slut.

Adios!

Nya upplevelser!

På väg till min första Fitting inför inspelningen på måndag. Älskar vyerna!

Efter frukosten gick jag en kort promenad ned på Joan Miro där vi skulle träffas för att prova ut kläder till reklamfilmen jag ska vara med i. Kläder och färger jag aldrig hade valt själv men det gav en hel del inspiration till garderoben. Kul med nya infallsvinklar! Jag träffade även övriga aktörer och det var ett trevligt gäng. Jag gillar det sociala och är ju lejon så kanske ändå........ är det inte så främmande för mig att stå framför kameran. Men idag var det mest klädprovning och inspelningen blir på måndag. Jag trivs väldigt bra med denna nya utmaning och gör gärna fler sådana här jobb. En kontrast till det andra jag gör men ändå med inställningen att ha kul. Be Happy!
Vi har haft fantastiskt sommarväder här idag och jag hade kortärmat (eller "uppärmat" som Linn säger) när jag gick längst Paseo Maritimo för att möta upp Björn och Linn.

Lördagslunchen blev idag på Touch of Sweden i Santa Catalina. Nästan granne med vårt El Perrito men kul men omväxling. Jag åt en ljuvligt god laxsallad med ägg och sparris. Laxen gravar dom själva och den går även att köpa med hem. Trots det fina vädret så satt vi inomhus och hade en skön och trevlig lunch.

Björn och Fredrik som driver Touch of Sweden diskuterar vattenfilter och provar det renade vattnet.

Något som har provat detta filter?

Här lite godsaker i Touch of Swedens deli-disk.

Sen var det några ärenden på stan och så bussen hem. Nu är jag ganska trött och dottern sover gott. Björn fixar lite lätt att äta och det blir bara en väldigt relaxad kväll härhemma.

Jag avslutar detta inlägg med att berätta något väldigt personligt men som jag ändå vill dela. Igår kväll när vi satt och åt hörde jag ett ljud utanför och säger helt spontant "Det låter som Felix som vill in". Felix är vår älskade katt som vi fick skaffa ett nytt hem till i samband med att vi flyttade till Båstad. Han krafsade alltid på terassdörren i Ramlösa när han ville komma in och exakt så lät det nu. Nätan så jag var på väg att öppna till honom.Vi pratade en stund om Felix och Linn tycker alltid det är lika kul att prata om katten.
Så 2 timmar senare får jag via Facebook veta att han somnat in samma kväll vid sjutiden efter att han varit sjuk. Så märkligt!!! Eller inte......
Han kom alltså för att säga Hej då till oss. För mig är inte detta ett antagande utan jag vet att det verkligen var så vilket berör mig enormt. Jag är glad att vi fick veta och så tacksam att han fick några år extra genom det fina par som tog sig an honom. Vila i frid älskade Felix.

Vackra, varma Felix du kommer alltid finnas med i vårt liv som vår älskade katt. Vi har flera historier om dig som vi berättar för Linn. Tack finaste katten i världen!

Jag önskar er en fin kväll och lovar berätta mer om min lilla reklamfilm framöver.
Tack också för alla grattis kommentarer på Facebook från er. Det värmer!

Det ska vi fira!

Igår fick jag veta att jag fått det där reklamfilmsuppdraget jag var på casting för. Jag blev både överraskad och glad. Efter en stund ringde telefonen igen och då hade förutsättningarna kastats om igen så nu blir det förmodligen en annan som "rollen" går till. Jag ler lite över denna "nya" branschen jag klivit in i. Där snabbar ryck och förändringar hör till vardagen. Så är ju hela livet egentligen.... spelreglerna ändras hela tiden och beroende på hur balanserade vi är just då, klarar vi dom där kasten olika bra. Utbildningen jag går i  "Kommunikativt ledarskap" handlar mycket om att vara i oss själva och aldrig ta något personligt. Om att vara i min kraft och ta helt ansvar för mig. Inte dom andra....utan för mig. Jag förundras ständigt även hur enkelt livet blir när jag har den grundinställningen.
Hur som helst får jag veta senare idag hur det blir med reklamfilmsrollen. Jag ska in och träffa "the director"  i eftermiddag och så bestämmer dom sig efter det. Jag tycker mest det känns roligt och tar det för var det är.... men klart jag vill ha rollen. Vore ju superkul! och hur som helst har jag fått in en fot. Glad för det! Återkommer med hur det går....Spännande tider.....

Linn blev förkyld igår kväll och har varit febrig i natt så hon är hemma från förskolan. Nu är hon ganska pigg igen. Sätter inte in febernedsättande (om jag inte verkligen skulle behöva) på henne och har märkt att hon tillfrisknar snabbare då. Febern bränner bort baskeluskerna och infektionen läker ut.
Det var inte så jag hade planerat denna dagen men som sagt, livet och föränderligheten var det ju. Då tänker vi om och stannar hemma. Leker, kollar lite på film, fikar och myser.

Jag tycker detta har varit en väldigt intressant och givande vecka. Med massor av insikter och en del beslut tagna. Nya steg i helt rätt riktning.
"Be proud of who you are" står det på min yogitepåse jag just nu dricker. JA! det är jag och just det ska jag fira. Så jag inbjuder alla bloggläsare att göra detsamma.
Vi tar en fredagsskål i te, vatten, cava, vin eller med vad du nu skålar i. (för mig blir det lite cava senare). Var stolt för den du är!!!!!! Du är den viktigaste personen i ditt liv. Tänk på det.

Hasta pronto!

Bild från ett jobb jag gjorde för Rosenlynck och deras höstkollektion 2013.

Spännande tider!

Jag är bara så glad idag! Massor av bitar faller på plats och klarnar allt mer. Jag har gjort och gör mitt "arbete" vilket inte är att gå den lätta vägen. Ibland vill jag bara välja det bekväma och trygga men vá sjutton det skulle ju vara att förneka mitt liv. Jag fortsätter framåt! Uppskattar mest av allt det som är äkta. Det behöver inte vara vackert och tillrättalagt. En snygg fasad kan lätt krackelera och vad finns då där bakom?
Jag hade ett nära samtal med en nyfunnen vän idag och vi pratade just om det där med äktheten.....Vad det innebär...För mig är det ett varmt leende och ett ögonkast som visar att jag ser dig och du är min medmänniska. Varken mer eller mindre. Vi delar alla på ett sätt samma resa och det är den - att vi fått ett liv att förvalta. Vi är beroende av kärlek och att ingå i ett sammanhang. Alla tycker vi om att få någon form av bekräftelse och det driver oss framåt. För en del stjälper det mer än det hjälper. Egot blir uppblåst och suddar utan det vackra medan andra kan balansera den där driften till att få och ge "the secret of living is giving". När vi ger av oss själva ovillkorligt kostar det inte på utan då ger det energi. Jag lyssnade för många år sedan på Pema Dorjee (en buddhistisk munk) och han pratade om just detta. Han menade att han mådde som bäst när han var verksam och fick ge till andra.
En kvinna i publiken som arbetade med utbrända reagerade på detta och menade att hon ofta gav sina patienter rådet att tänka på sig själva och inte andra för att komma ur sin utbrändhet. Pema sa då att det beror helt på vilken din intention är. Gör du tex mycket hushållsarbete därhemma för "att det minsann inte är någon annan som gör det" då TAR det energi av dig. Men gör du det för att du uppskattar att ha det vackert och rent tunt dig då gynnar det dig. Mycket tänkvärt tycker jag!

Det har tagit ett tag för mig att få vänner här på ön men nu är det som att jag öppnat upp mer och har tid och lust för nya bekantskaper. Härligt!
Mycket är på gång och jag känner en positiv otålighet men också visshet om att det är exakt rätt saker som sker.
Jag älskar att bo här och varje dag växer den kärleken.

Vi har haft en skön eftermiddag här hemma med chokladbollar (bakade av Björn och Linn)  på terassen i sol och närmare 20 grader. Sköna samtal om livet och vår framtid här på Mallis. Det har sitt pris att flytta utomlands men det finns inget annat val att göra en att förvalta vårt liv. Vi väljer själva vad vi vill göra med våra drömmar och möjligheter. När vi ser att det faktiskt "bara" handlar om att göra och gå framåt i den riktning vi önskar då blir det ganska enkelt.

Jag lägger tacksamhet till denna dagen!
I helgen ska vi njuta av sol och natur så jag återkommer med våra små äventyr.

Be Happy!

Ganska långt inlägg....

Rösten har inte kommit tillbaka och jag kraxar som en kråka för att få kontakt med familjen härhemma. Huvudvärk och sängläge idag också....med sol och värme utomhus är det tålamodsprövande att ligga inomhus. Tänker på människor som tvingas stanna upp sina liv och ta itu med allvarliga sjukdomar och fylls av ödmjukhet. Min "åkomma" kräver vila, lugn, ro , honung, ingefära, citron, propolis och kärlek. Det sista är jag omgiven av i massor. Vaknade i morse med en varm Björn på ena sidan och en liten Linn som sover tätt på andra sidan. I vår säng utnyttjar vi dessutom bara halva av någon anledning. Alla dras liksom mot varandra!

Men just nu har jag space och resten av familjen är på strandpicnic med chokladmjölk. Jag kollar intressanta klipp på datorn och får luft under mina vingar. "Gör det du älskar, det som är din passion, var uthållig så kommer belöningen". True! Ibland tar min otålighet över. Jag har ju faktiskt varit på paus med företaget i närmare 3,5 år och nu drar jag igång på ny ort, med nya förutsättningar och nytt upplägg. Det tar sin lilla tid att hamna rätt! Dessutom har jag inte bara en idé eller talang att delge världen...utan ganska många. Men essensen finns där med viljan och önskan att leva min livsuppgift, min dröm, min sanning och att få inspirera andra att leva sin.
Det går aldrig att kopiera någon annans lycka. Däremot kan vi inspireras och få motivation av likasinnade. Om du har en talang så har fantastisk många fler också en liknande talang men ändå är vi  helt unika. I klippet jag såg snackade killen om "transparens" att våga vara sårbar och bjuda in. Något många i bloggvärlden får ta ställning till hela tiden. Vad vill jag berätta och vad vill jag hålla för mig själv? Vad är intressant läsning för någon annan och vad är viktigt att uttrycka enbart för min egen skull? En balans!
Ibland tänker jag till runt det där men allt som oftast kommer orden av sig själva och valet att släppa in främmande människor i min sfär har jag ju redan tagit med att välja bloggande som en kanal till uttryck. Jag ifrågasätter också emellanåt varför vi inte vågar/vill vara personliga? Att vara personlig är för mig att vara sann och utgå från mig själv. Det är inte samma sak som att skriva vad jag handlat för kläder eller vilken summa pengar jag tjänar. Det däremot är privat... eller i varje fall ganska ointressant för andra ( jag kan mycket väl lägga upp en bild på något jag köpt de är inte det jag menar...men ni är med på resonemanget vad) medan det personliga ser jag som att öppna upp och bjuda på mig själv. We are "Only human" som Hurricane Love (superbra band! kolla in klippet) sjunger...När vi vågar bjuda in och visa oss själva så kanske även andra vågar riva sina murar.....Vi är mer beroende av varandra än vi kanske tror och paradoxen är den att vi behöver vara i oss själva fullt ut och ta eget ansvar för vårt liv,  för att uppnå äkta gemenskap. Inte väva in oss i dramer med varandra utan skala av och möta oss själva. Första steget är att ta reda på vem vi faktiskt är. En fantastisk bra början och förutsättning till att leva ett lyckligt liv. Men något som kan vara tufft att göra då det finns mycket yta och falskhet därute. Ett Pitta samhälle som manar på prestation och konsumtion. Synas och höras men alltför sällan om att vara sig själva (vilket inte gör att du inte kan synas och höras men då för att det är på riktigt och inte på bekostnad av dig själv. Då finns det en självklarhet i det och enkelhet). Jag upplever ofta att människor faktiskt är rädda för att stanna upp och möta den som finns därinne, den lilla och också stora människan. Utan speglingar i det yttre, vem är du då? Hur ska vi veta vart vi är på väg om vi inte känner oss själva och våra behov? Det ekar tomt när vi inte har oss själva på plats där inne. Det går aldrig att fylla det tomrummet utifrån men det går snabbt att fylla det inifrån när vi inser att lyckan bor i oss och inte utanför.

När jag ligger här i sängen hinner jag fundera en hel del. Vi är våra egna läromästare tror jag. När vi bara lär oss lyssna så kommer lösningarna. Livet är en framåtrörelse så det handlar inte om att stanna upp tiden och hålla fast i det gamla eller att återskapa. Klart vi ska ha visioner och drömmar och vi kan faktiskt uppnå dom flesta om vi är beredda att göra arbetet. Lösningen ligger i att släppa det gamla och föreställningar som bara är färgade av omgivningen (borde, skulle, måste, skuld, skam....you name it!) Hur gör man det då? kanske du tänker nu..... Jag kan berätta hur jag gör......Om jag är i en situation som på något sätt besvärar mig (är ett "issue") då tar jag reda på VAD det triggar i mig. Det handlar aldrig om det/dom andra bara om vad det väcker i mig. När jag hittar triggern/känslan så känner jag den och iakttar vad den sitter...kanske i magen....Så plockar jag bort den JA rent mentalt. Den har inte där att göra! Den har närt något och kanske "skyddat" något  beteende hos mig men jag behöver det inte längre. Ex. jag kanske triggas av att jag låter någon förminska mig och när jag tittar närmare på det upptäcker jag att det handlar ju bara om min "rädsla" om att synas/ta plats. När jag ser det och förstår det så kan jag släppa det och istället fokusera på att just göra dom sakerna synas/ta plats som i exemplet. Är ni med?

Men lek lite med tanken. Tänk om jag själv kan finna svaren jag behöver för att uppnå det jag önskar....Det kan vi! Jag jobbar med att hjälpa till i det där sökandet men svaret bär ju klienten och inte jag.

Det är inte kul att vara sjuk men det ger ofta kraft och styrka när vi tillfrisknar. Som att färgerna blir klarare. Jag har under dessa "tysta" dagar fått en hel del klok vägledning från mitt inte. ;)

Ja några härliga utflyktsbilder bjuder inte detta inlägg på men jag tassade runt här och fann lite inspiration till att hålla fokus på att våren är på gång.

KRAM

Snart plaskar vi runt i poolen och njuter av varma dagar.

Jordgubbar från saluhallen!

Matinspiration.....i ett varmt klimat kommer man långt med en avocado, tomater, lite ost, olivolja och en bit fisk....

Tulpaner och önskan om en skön söndag och OS GULD för Sverige.

Tyst retreat...

Det blev feber och sängläge av den där hesheten och halsen. Idag har jag nästan ingen röst alls...Intressant vad som händer när orden inte kommer fram. Hur jag väljer vad jag verkligen vill säga då det är jobbigt att anstränga rösten. Att jag blir lite av en iakttagare till familjen. Insikter om att det går att kommunicera med en 3 åring utan tjat. Ögonkast och kroppsspråk kommer vi långt med.
Björn och Linn tog en härlig promenad till stan i det soliga vädret. Inte så kul att vara kvar härhemma  men jag har fått lite annat gjort vid datorn och nu sitter jag på terassen och skriver....i linne och yogabyxor...inte så fel det heller. Men jag önskar att rösten snart kommer åter och med det mina krafter.
Som sagt den friske har tusen önskningar och den sjuke bara en.....

Önskar er en skön helg!

Försenad 40års kris eller bara våren?!

Ja krisen är väl inte så allvarlig men tillräcklig för att jag har tagit tag i ytliga värden.

Det tillhör också det där måbra kontot och egna ansvaret.  Nog så viktigt! Dessutom hänger det ihop och när vi utvecklas på inre planet blir det ibland att vi även vill ta tag i det yttre. Sedan gör nog vårsolen att lusten och energin kommer att ta tag i saker, städa ur och putsa fasaden. :)

Jag har gnällt en längre tid på att min mage inte ser ut som innan jag blev gravid. Konstigt?! Njaeee...knappast med tanke på att en bebis legat där inne. Jag struntar väl i den där mjuka magen egentligen men så häromdagen när jag stod i en provhytt tänkte jag att det var ju sjutton om jag inte ska ta tag i den där uttänjda magmuskulaturen. Sagt och gjort! Nu har jag och mannen kört igång lite enkla hemmaövningar för att träna upp mage och rygg. Gummiband och yoga samt raska promenader. Det ska nog funka! Jag är ingen träningsperson...yoga och promenader JA men inte gym, inte springa, inte hård träning. Men känner att jag måsta hjälpa till med att stärka upp mage och rygg. Gör det enkelt säger Björn och mina bonusar. Kör några övningar hemma varje kväll och så får du reslutat på några månader. OK! Jag kör och faktiskt känns det riktigt kul. 

Sedan var det håret.....Jag har inte varit nöjd med min hårfärg sedan jag kom till Mallorca. Varje gång jag färgat det här så har det blivit för rött. Björn börjar bli riktigt trött på mitt gnällande om den röda tonen som ju blir ännu tydligare i solsken. Men nu har jag fått tips om en ny frisör som jag ska prova imorgon. Det ser jag fram emot! Ytligt jag vet men ack så viktigt att trivas med sin frisyr ;)

Jag fortsätter på detta tema och ska få naglarna gjorda på torsdag. Inte några långa bara så där snygga med en vit liten kant. Jag har bara gjort naglar en gång tidigare och det var säkert 10 år sedan. Är inte riktigt min grej det heller men blev sugen att prova när ett erbjudande dök upp.

Jag ser fram emot allt detta och det balanserar för att jag processar mycket med det inre. Båda världarna är viktiga att bry sig om. 

Livet ska vara skoj och vi mår ännu bättre när vi trivs med oss själva. Som småbarnsmamma är det lätt att glömma bort sig själv. Men jag tror det är så viktig att visa barnen att vi gör "egna" saker. 

  

Solen har även inspirerat oss till storstädning härhemma idag. Efter det njöt vi av kycklingsallad på terassen. Därefter en långpromenad till San Agustin och så ett yogapass här ikväll. Nu soffan, en kopp te och imorgon väntar en ny härlig vecka. Eller hur?!

KRAM!

Vi njuter i solen!

Reflektioner kring att välja något annat...

Jag har i några dagar känt mig lite ledsen för att vi inte kan vara med när min pappa fyller 70 år och när min lilla brorsdotter Alva döps. Det är i slutet av denna månad och vi får helt enkelt inte till det med flygresor och kostnader. Under vinterhalvåret är det inte lika enkelt att ta sig till Sverige från Mallorca. Detta har väckt tankar hos mig om vilka uppoffringar vi gör i samband med vår flytt. Att vi fråntar Linn en hel del fysisk kontakt med far/ morföräldrar och kusiner. Men också att hon får en hel massa annat.

Under dagens kaffe här vid köksbordet med mannen kom jag fram till en del slutsatser.  För det första som alltid är det bästa vi kan göra att acceptera situationen. Jag ställde mig frågan vill jag fortsätta bo i Palma? Svaret är JA! Då är det med andra ord lika bra att göra mig neutral till hur "saker kunde varit eller borde varit". Det här är ett val vi gjort tillsammans jag och Björn. Linn får inte våra respektive uppväxtförhållande utan hon får helt andra.

Vår väg till förskolan består av en busstur på en kvart där vi iakttar alla människor på väg till olika "äventyr". Vi möter sedan en stad som håller på att vakna, allt som oftast badande i sol. Caféer börjar fyllas av människor som avnjuter sin kaffe i väntan på en mer aktiv dag. I en liten gränd tittar vi efter den söta lilla hunden som sitter bunden nästan varje dag. När den inte är där så pratar vi om vart den kan vara. Sedan är Linn på en förskola där det pratas engelska och spanska. Ännu språk som hon inte behärskar men som snart komma vara helt naturliga för henne. En utmaning men också en gåva!
Hon träffar inte sin "släkt" ofta men å andra sidan desto mer intensivt när det sker. Vi har just haft Linns storebror 19 år här i 2,5 vecka och räknar med att han snart kommer hit igen. I början av mars flyttar hennes andra storebror hit. Hon har ju inga föreställningar om hur saker "ska vara" (dumt påfund förresten...) utan tycker detta är jättebra. Jaha! nu åkte Oscar "jag glömde ju pussa honom" var hennes kommentar (vilket hon inte alls glömt :)) "Jag vill att Lotta, Klas, Tilde, Leia ska flytta hit och ta med sig studsmattan" Okej!
Linn vi kan inte åka på Alvas dop, "nä men jag vill inte flyga för då gör det ont i mina öron för det låtar så högt i alla människors öron när dom bromsar så hårt" Okel! Så enkelt är det. Sluta krångla till saker tycks hennes ord säga mig.

Vart vill jag komma med dessa rader. Jo! att våra barn är våra bästa läromästare. När vi ser tillvaron ut barnens ögon blir den ofta enklare. När vi släpper på skuld/ måsten/ att behaga så kommer frihet in i våra liv. Kärleken känner inga avstånd. Vi bär varandra genom att älska och släppa fritt.
När vi släpper något (även om det är något bra) så släpper vi in något annat som kanske blir ännu bättre. Jag har varit inne på det tidigare...det är i fasthållandet det gör ont.
Jag vet! Det var tufft att släppa dom små armarna om halsen när jag första gången lämnade på förskolan. Varje gång jag vinkar av någon på flygplatsen får jag blinka bort några tårar. Men sedan lättar det och livet fortsätter. Livet vill oss gott! Det är alltid generöst och som sagt kärleken är gränslös.
Vissa dagar kan saknad komma och det är uppriktigt trist att inte kunna vara med på familjehögtider, studentfester och annat. Men det är ett av prisen med att välja något annat. Lite av det där med att "vi inte både kan ha kakan och äta den". Fast just det uttrycket känns också lite begränsande för det kan vi ju på sätt och vis. Vi kan i varje fall äta kakan och njuta av hur god den var.

Den här resan med att flytta är för mig en resa på många plan. Jag möter tankar, utmaningar och nya upplevelser ofta, ofta. Mest stärks jag! Kanske främst för att jag gjort det jag så länge drömt om. Vågat följa hjärtat även om jag inte vet hur det kommer vara. Nu börjar vi mer och mer få till en vardag. Jag inser att resan fortsätter och jag skapar själv min tillvaro. Livet är alltihop på något vis, saknad, längtan, glädje, skratt, gråt, kärlek. Så jag tillåter det att vara så..... Kliver ut i vårsolen och dagen som idag ska bjuda på 18 grader. Stärkt av ännu en tankerunda. Vamos mina vänner, vamos!

Kalas och lite annat.....

Måndagmorgon och alla har just gett sig iväg hemifrån. Björn ska lämna Linn på Zunray och sedan Oscar i Santa Ponsa för tennisträning. Jag har just tänt rökelse och spelar Melody Gardot. 
Efter en dusch och stadig frukost med bovetegröt och ägg sitter jag nu vid köksbordet och ska påbörja veckans arbete. Det är mer utmanande för mig att jobba hemifrån än att sitta på ett café och jobba. Härhemma distraherar så mycket...en tvätt som ska hängas upp, lunch som ska förberedas och annat smått och gott. Det är heller inte så många intryck att inspireras av med att gå från sängen till köksbordet.  Å andra sidan har vi ett ljust och trivsamt hem  med stora fönster som släpper in gott om ljus. Jag klagar inte! Jag ska prova att ha måndagen som en "jobba" hemifrån förmiddag en ganska skön start på veckan. Men jag längtar efter ett mysig arbetsplats med likasinnade. Vi får se vad framtiden har i beredskap ;)

Idag jobbar jag hemifrån!

Igår var jag och Linn på barnkalas på Zunray innergården. Solen sken och det var härligt vårväder så vi kunde vara utomhus. En blandning av spanska, engelska och tyska genomsyrade atmosfären. Barn och föräldrar minglade runt och två tjejer höll i lekaktiviteter för barnen. Ett välorganiserat kalas som föll mig i smaken med en tanke bakom allt utan att det blir för mycket.

När vi stod där på gården i solskenet och sjöng för Mimmi 3 år blev det till att sjunga i 3 omgångar - spanska, engelska, mallorcinsk. Jag blir påfylld av den internationella känslan men den väcker också tankar om tillhörighet. Spanska språket talas snabbt och som sagt här är det även mallorcinsk att ta hänsyn till. Ska jag någonsin lära mig detta språk flytande och kunna uttrycka mig spontant och äkta? I vissa situationer kan jag tycka det är svårt nog att uttrycka mig på engelska. Men det är också detta jag längtat efter - att utmana mig själv med språk. Få lära mig något nytt och våga gå utanför bekvämlighetszonen. Vill känna mig helt bekväm med engelskan och även på sikt med spanskan. Men som sagt i vissa situationer blir det så tydligt att vi är nya här. Jag tror det är enklare för Linn med att ta till sig och vara öppen för språket. Hon är ju i mångt och mycket ett oskrivet blad och för henne är det bara ett sätt att kommunicera. 
Jag tänker vidare på det här och snuddar vid tanken att det även är skönt och öppnande att inte kunna språket. Då skärps ju andra sinnen och jag tar in gester och ansiktsuttryck mer.  Jag får umgås med människor genom leenden och blickar av samförstånd. Det är också förenande på något sätt känner jag  nu när jag skriver. Ja! livet är spännande. 

Nu tonar vi in oss på en skön vecka med fokus på nya möjligheter. Vänta inte med det där du vill uppnå och ta för dig av livets goda - det är till för dig.
Besos från Palma!

Finisar!