onsdag 2 februari 2011

Försöka vända en seg dag...

Igår var jag trött och seg och är idag också. Känns som bebisen är på tillväxtfas och min kropp förändras för varje dag. Jag känner mig lite gnällig och möter motstånd. Just nu håller jag på med Försäkringskassan och det är ju en resa som egen företagare. Då gäller lite annorlunda regler! Jag har inte varit i kontakt med sådana instanser tidigare (tack för det) men förstår att det kan ta på krafterna. Speciellt om man är sjuk - Jag är gravid så det är ju av en positiv anledning jag kontaktat dom.

Jag kunde bara segat ihop i soffan när jag kom hem igår. Tårarna ville bara komma!
YOGA - kändes som ett bättre alternativ. Ut med mattan, tända ljus och rökelse. Fram med meditationskudden och så landa in. Gjorde bara sådant som kändes bekvämt för min kropp. Liggande asanas på rygg funkar inte alls just nu då jag har en hel del halsbränna. Men oh...så skönt det var med bäckenrullningar. Faktiskt så kändes allt bättre efteråt, som alltid.....Yoga is the answer. Det är inte så att jag efter varje pass får massor av inre svar och vägledning. Mer så att jag kommer i kontakt med mig själv, min källa. Med vad som verkligen är viktigt!

Det är lätt att hamna i ekorrhjulet - där allt ska vara på ett visst vis. Alla ska jobba heltid för att kunna ha en viss levnadsstandard och därmed behöva lämna sina barn på dagis långa dagar. Hmm...förändringarnas vindar blåser och jag är övertygad om att allt kommer se så mycket bättre ut i framtiden. Vi kommer att prioritera annorlunda!
Visst jag gillar också att handla, konsumera och att ha ekonomiskt överflöd. Men det är inte mitt fokus - det får inte ta över det som är viktigt i livet. Jag tror på kärleken! På närvaron och ödmjukhet till livet och våra medmänniskor. Vi kan inte låta våra egon ta över och bli giriga människor. Vi måste ha tid för varandra. Lyssna på varandra och låta kärleken ta större plats. Det tror jag är nyckeln till en grönare & skönare värld. Inte en fulltecknad kalender där det inte ges utrymme för att se varandra och faktiskt bara "sitta och glo" tillsammans. Att kura skymning som vi gjorde förr. Se dagen bli till natt och stilla reflektera över vad denna dagen gett oss. Dela med oss av tankar och reflektioner och på så vis bli helare människor.


Carpe Diem

3 kommentarer:

Yogamamma sa...

Amen!
Här skriver jag under till punkt och pricka.
Tack för ett fint inlägg!

Erika sa...

så sant ;-) och det är kanske ngt som ligger i luften, jag har minskat dagis-timmarna, när min son skrek att han vill mest vara hemma... det var ju så det var förr, och det är längtan innerst inne.

Innifrån och ut, härur skapar vi världen, kram Erika

En Vacker Vardag sa...

I kväll vid middagen,pratade vi exakt om samma sak.Fast vi inte har några små barn längre och endast en av fyra barn kvar hemma.Men jag känner att jag vill så mycket mer än bara jaga en högre standard. Jag har äntligen hittad tid och ro att räcka till för både mig och min familj.Kram Lotta