fredag 21 mars 2014

En dag utan flyt och mammatankar....

Vårdagjämning idag och våren är alltså här rent officiellt. Min dag har varit bra men med något oflyt som bara gjort hela dagen tröttsam. Trots detta har den varit fylld med fina stunder.
Just nu har jag fått en stund för mig själv och den är välbehövlig då vi just nu har en hel del "fajter" härhemma men en stark 3 årings vilja. Phuuu....Just idag känner jag mig inte som bästa mamman på jorden. Brister i tålamodet, höjer rösten och får dåligt samvete bara av att tänka på alla pedagogiska förhållningssätt jag just nu blundar för. Jag är en mamma som är i behov av väninne tid och även i stort behov av kvalitéts tid men min man. Blir nästan lite ledsen när jag inser hur mycket "stryk" vår relation tagit av att vi inte har något socialt nätverk här att ta hjälp av när det gäller Linn. Tidigare....innan jag fick barn kunde jag fullt ut inte förstå när mina vänner pratade om "egentid". Jag längtade ju så efter att bli mamma....idag har begreppet "egentid" en helt annan innerbörd för mig.
SÅ! tur att vi nu har storebror på plats och en pusselbit som ger möjligheter att få en kväll för oss själva...... jag och min älskade man. Det är ju av yttersta vikt för en harmonisk familj att prioritera vad som gör mig hel och balanserad. När jag mår bra är jag en bättre mamma helt enkelt och också en bättre hustru. I vardagen är det lätt att låta hårda ord flyga iväg till sin partner när stress och press gör sig påmind.
Det är den absolut bästa skolan för personlig utveckling- att vara förälder. (Är man inte förälder så behövs väl helt enkelt inte den skolan i detta liv tänker jag....om nu någon läser som är ofrivilligt barnlös....jag vet hur den resan känns också...och är ödmjuk inför det). Ibland undrar jag om det beror på åldern att jag tycker det är ganska utmanande emellanåt att vara mamma. Eller är jag bara en sådan mamma...en mamma som även tycker min egen space är viktig.
Tjaaa....idag är bara en sådan dag. När kärleken till denna tös och dom mjuka pussarna är det som lugnar och ger ro till mitt inre. Vissheten att "this to will pass". Men visst är det så att vi känner så med våra barns gråt, ilska, frustation.... Likväl som skrattet och nyfikenheten smittar och kan göra en väntan på bensinmacken till ett äventyr (vilket vi hade idag).
Jag ger mig själv en klapp på axeln för att jag gör mitt bästa och någonstans tror jag ju att det där autentiska föräldrarskapet är det mest värdefulla vi kan ge barnen. Att gå efter en metod eller pedagogik gör oss inte till några äkta mammor och pappor. Utan ger mest en massa dåligt samvete (är min erfarenhet.....). Min akupunktör påminner mig ständigt om min egen inre visdom och att lyssna till den. Hon guidar mig alltid tillbaka till platsen där jag är connectad med den kraften. Tacksam för det!
Den kraften ska vi alla använda oss av mer. När BVC tutar i nyblivna mammor att barnen måste äta industrigröt för att inte få näringsbrist, när du vill lyfta upp ditt barn som skriker och inte vill sova själv, när du ifrågasätter vaccinationer mm mm. Samhällets normer och förväntningar utmanar ständigt föräldrarskapet. Jag upplever det enklare att gå min egen väg här på Mallorca. Det handlar väl om anonymiteten att bo i ett främmande land och det är ju även den som kan upplevas jobbig ibland. Så paradox men jag mår bra av att bo här. Det passar min kropp och själ med medelhavsklimat och solmogen frukt. :)
Det blev en annan inrikting på detta inlägg är jag tänkt mig.... men låt gå för det. Kanske finner någon orden som värdefulla. Annars har jag lättat mitt hjärta.
Snart är familjen hemma igen efter att ha hjälpt Victor med flytten. Jag ska förbereda för fredagsmys och en skön kväll men familjen. Jag ska vara en glad och närvarande mamma....så det så.

Imorgon ska jag på Yoga spring cleaning workshop på Zunray. Återkommer säkert med tips om hur vi använder vårens kraft till att städa ut och förnya.
Välkommen våren!

Trött mamma!

I saluhallen och köper blommor till helgen.

Idag firade vi in våren med picnic på Illetas beachen tillsammans med kompisar från Zunray.

Ännu råder lugnet på stränderna....



Älskade Linn njuter av sand mellan tårna.

2 kommentarer:

Malena sa...

Dina ord och tankar stärker som alltid mig i mitt föräldraskap!
En annan blogg jag följer är "Modernismens spädbarn" som träffar rakt i hjärtat gång efter gång, ofta får den tårarna att rulla nedför kinderna, vilket kan vara en skön känsla. Ha en fin och mysig fredagskväll, kram!

http://modernbebis.blogspot.se/?m=1

Bokcafeetibyn sa...

Hej Ulrika!
Jag kan känna igen mig i mkt av det du skriver idag. Som småbarnsmamma tryter helt klart orken och tålamodet mellan varven och man är inte alltid den där supermamman. Fast å andra sidan är man just den bästa mamman för sitt/sina barn och visar sig nog bara mänsklig! Vår 4-åring och jag har vissa meningsskiljaktigheter då och då och vi pratar alltid om det direkt efteråt. Varför mamma är arg etc, det tror jag snarare vi båda lär oss av i den skola som kallas livet!Jag fick också barn relativt sent och kan verkligen sakna egentid eller tid med mina vänner. Och att då man får dessa stunder njuta av dem utan dåligt samvete. Ibland känns det som att man skolkar, fast mannen min, deras pappa har hand om dem! Så säger en del att vänta bara till de är tonåringar och knappt vill se en mer, nja, det argumentet biter inte på mig. Det är här och nu och andningshål behöver vi nog alla som har småttingar hemma!

Trevlig helg på ön!
Kram Anna