tisdag 1 oktober 2013

Lite baksmälla!

Ja inte av alkohol utan av min fina struktur jag skapade igår. "Det enda som är beständigt är förändring" läste jag någonstans. Så kändes det idag....Från att ha fokus och flow (som jag skrev om igår) Var det tvärstopp idag. Linn har protesterat mot det mesta och jag har så lätt gått igång på det där....."Andas, fokusera och gå inte in i det", säger jag till mig själv. Ändå gör jag det!
Jag vet orsakerna och vet att det är ok. Vi är där vi är... som jag ju också skrev.
Mina krav är höga! Jag målar lätt upp en bild av något som sedan visar sig ha lite andra färger än jag först trodde. Slås omkull, ligger där och flämtar...Vad hände nu? Förvånad! Men med en förmåga att uttrycka. Tack för det! Såklart att min dotter gör likadant. Hon är verkligen tydlig och uttrycksfull...Därav elden härhemma som ibland hettar lite väl mycket.
Just idag hade jag behövt en väninna att dela en kopp te med. Småprata om livet, skratta och gråta med. Få lite space för att bli ännu mer av den jag är.

Det är speciellt att vara på en ö i Medelhavet utan något socialt nätverk. Det är vi 3 mot världen typ :)
I detta känner jag mig ändå trygg, lycklig och jag älskar att vara här. Men det finns alltid 2 sidor av ett mynt. Vi utmanar oss med att flytta, jobba hemifrån och att ha Linn hemma. Samtidigt som vi ger oss själva en stor gåva i att vara så nära.
Vad vill jag säga med allt detta? Egentligen ville jag bara berätta om hur det kan vara att befinna sig i den där processen (som vi ju alla gör emellanåt). När det stramar och känns frusterande, med tankar som snurrar om rätt eller fel, vad kan jag göra bättre, är det något fel på mig...bla, bla, bla.
Det är i det som det händer! När min man ser på mig med intensiv blå blick och som svar på mitt uttalande om en känsla jag bär på säger "det där får du faktiskt deala med själv". Tack för den! Så sant min älskling och så oerhört kraftfullt att få som svar. Lite som att sticka hål på en ballong, Vad hände?
Tårar och efter det befrielse.

Nu har Linn och Björn varit på kyrkis, pratade just med dom i telefon. 21 barn hade varit där! Gissa om Linn är lycklig nu. Jag ska packa ihop badsaker och så ska vi avsluta denna dag på stranden med kvällsmat i solnedgång. Känns som ett bra avslut på denna utmanade dag.
Peace, love and understanding!

Inga kommentarer: